Sensommar deluxe!

Vilken galen sensommar det blev! Efter en ganska så tveksam sommar slog slutet på augusti och början på september till och levererade temperaturer över 20 grader näst intill dagligen. Värmerekord för året dessutom. Underbart! Och samtidigt lite stressande, måste jag erkänna att jag tycker. Det är ju ljuvligt att kunna åka til stranden i mitten av september, och faktiskt njuta av badet, att kunna släppa ut barnen utan en massa kläder, slippa regnkläder så länge som möjligt. Underbart att kunna promenera i solen och faktiskt kunna vara utomhus hela dagarna. Men jag gillar ju hösten. Jag gillar att kura ihop mig inomhus, med tända ljus och en filt. Och nu känner jag mig liksom tvungen att vara ute och ta vara på det härliga vädret.
 
Men idag åt vi mellanmål fort och packade ihop oss, och satsade på en eftermiddag på stranden. Jag badade inte, men tjejerna var i en hel del, allta helst Freja. Tror inte att hon var på land mer än 30 minuter, av de 3 timmarna vi var där. 😊
 
Alvar han har äntligrn slutat äta sand, så han njöt av att få greja fritt med både.händer och fötter. Så underbart att se honom upptäcka allt som livet har att erbjuda!
 
 

Första klass och envisa baciller!


Dethär fina lilla barnet är inte så väldigt litet längre... Nej, hon har just börjat i första klass...

Jag förstår inte, nyss var hon alldeles ny! En skrynklig liten en, som trivdes allra bäst i famnen och var alldeles nöjd så länge hon fick full uppmärksamhet. Och det fick hon ju såklart, på den tiden fanns det ju bara hon! 

Nu går hon i skolan, den alldeles riktiga skolan! Med fröken och bänkar och matte och engelska. Lovis hoppas på läxor, jag är glad över att de har gympalektion två gånger/vecka. I övrigt hoppas jag på förstående vuxna som ser varje barn, som får tid och möjlighet att jobba individuellt och ge alla chans till en bra start i skolans värld. Att pedagogerna inte bara ser till lärandet utan även till omhändertagandet, och att det finns någon som kramar och bryr sig när jag inte kan vara med. Jag hoppas att de är lyhörda för vad som händer även på rasterna och att alla barnen känner sig trygga och glada i skolan och att de respekterar varandra och är snälla kompisar. 

Lovis är förväntansfull och ser fram emot allt som komma skall. Och konstaterade i torsdags kväll att "jag ÄLSKAR att gå in1:an!" I fredags, tredje skoldagen, var hon hemma sjuk och lillasyster har fått höstblåsor. Höstterminen börjar ju onekligen på ett illavarslande sätt...


Vardag igen..!

Idag är sista dagen på semestern 2014, imorgon väntar jobb igen. För tjejerna väntar förskola och fritids och på onsdag börjar Lovis 1:a klass. Skolan, på riktigt. Galet känns det, att min lilla bästis redan är så stor. 

Freja har varit ledsen hela sommaren när vi pratat om förskolan, hon har inte alls velat tillbaka. Inte alls så att hon inte trivs, hon har mycket kompisar och världens bästa pedagoger. Hon har roligt och leker hela dagarna och längtar inte hem när hon är där. Men när hon väl är ledig, vill hon fortsätta att vara det. I veckan var vi och hälsade på lite en dag, så att det inte ska kännas så avlägset och jobbigt för henne, och det hjälpte nog lite grann. Älskade lilla hjärtat, som helst skulle vilja vara med mamma varje dag... 

Lovis å andra sidan har längtar mycket efter sina kompisar och är spänd och nyfiken inför skolstarten. Hon ser fram emot att lära känna sina nya lärare och hon hoppas att de kommer att få lära sig lite mer matte nu i ettan. Min fina tjej som har vuxit så, på alla sätt, denna sommaren!

Jag själv lyssnar på och läser på sociala medier om andra som längtar efter att komma in i rutinerna igen efter sommarledigheten och som tycker att det ska bli skönt att komma igång med vardagen igen. Som är nöjda med ledighet och känner ett behov av att komma hemifrån och få socialt samspel igen. Och så tänker jag, att vad skönt det vore att vara en av dem! För jag trivs allra bäst med ledigheten, med de rutinerna man får under semestern och den vardagen som följer med dem. Jag trivs på mitt jobb och tycker om det jag gör. Jag har bra kollegor och jag skrattar på jobbet minst några gånger varje dag. Jag är tacksam över att jag har ett jobb, ett jobb som jag dessutom mår bra på och som utmanar och utvecklar mig hela tiden, både som medarbetare och person.
Men om man fick önska, om inget annat spelade in och jag kunde få ha det precis hur jag vill - då hade jag varit ledig! Om inte jämt, så väldigt mycket mer. Tillbringat tiden med mina barn, sett deras utveckling på närmre håll och varit med i deras vardag mer konstant. De växer så fort, Lovis är redan där att kompisar börjar vara viktigare än vi och behovet av att få leka med dem tar ofta överhanden. Freja är än så pass liten, och dessutom en helt annan typ av person än vad Lovis är, och behöver mig på ett annat sätt. Hon tankar så mycket närhet och kärlek om dagarna och har ett stort behov av att få lugn tid med mig och M. Men det går ju fort och snart är även hon stor... DÅ kan jag jobba. DÅ kan jag göra saker för mig själv. DÅ kan jag lägga tiden på mig själv på ett annat sätt. Men nu... Nu skulle jag vilja vara mer med dem, medan de vill vara med mig! :-)

Vi har iallafall haft en underbar semester och njutit för fullt av både sol och regn, husvagn, båt, stuga, strand, skog, altan och hemmets lugna vrå, och konstaterar;






Sommaren 2014











Jag låter bilderna tala för sig själv och hoppas att de säger att vi har haft en ljuvlig sommar!!

En semesterhelg mitt i...

Vilken helg det blev! Den började mindre bra med ett tågstopp redan här i Mullsjö, tekniskt fel på tåget och det stod helt still! Jag blir tokig, alltid är det nåt! En kort stund hann jag tänka att jag stannar hemma istället, orkar inte krångla med tågbyten och förseningar... Men familje-längtan övervann krånglet! ;-) Trots två omstarter av tåget fick de dock inte igång det och det blev buss till Jönköping. Därifrån tåg till Nässjö, vidare med nytt tåg (som även det var försenat) till Alvesta. Därifrån till Kalmar, och framme en timma senare än utsatt tid. Där möttes jag av en längtande dotter och hårda långa kramar! "Min fina mamma" viskade hon i mitt öra när hon kramade mig. Min fina Freja!!



Familjen har haft sällskap av ytterligare en familj hela veckan på Öland och trots lite ålderskillnad hade barnen funnit varandra väl! De lekte och hade fredagsmys tillsammans medan vi föräldrar satt ute - ända tills fladdermössen kom! Usch, då flydde vi in, snabbt!




Lovis och barnen i den andra familjen (12 och 10) har sovit i tält på tomten. Jag är imponerad, att hon vågar sova i tältet så, utan vuxna! 

På lördagen visade sig Öland från sin allra bästa sida och dagen tillbringades på Haga park. Sol, bad, glass och surf (för vissa i sällskapet) dagen lång och här ungefär var tåg-problemen glömda. En lång kväll ute som avslutades med fotbollsmatch papporna mot barnen, och vinst av barnen. En sträckt ljumske, en svullen kind, en skadad fot och två besvikna pappor senare...








Idag låg jag i hängmattan och kände stor tacksamhet till livet och min fantastiska familj, alla våra härliga vänner och massa annat!



Sen hängde vi på stranden fram på eftermiddagen och lämnade därefter Öland för denhär gången. Men vi kommer tillbaka!



Sommar 2014, so far!

 Dendär första kvällen på semestern, när man har allt framför sig, då känns dedär veckorna nästintill livslånga. Den kvällen är nästan magisk, det är så mycket förväntningar och glädje i luften inför vad som komma skall! Och sen går det ändå så fort... Nu har hälften av tjejernas långa sommarlov redan gått, tiden bara springer iväg! 

De första två veckorna regnade mer eller mindre bort, tjejerna och jag var lediga på egen hand men vi lyckades njuta bra ändå! Filmmys och jordgubbar, pyssel och bakande. Lek och skumparty i duschen.


Vi firade Freja som fyllde fyra år, älskade ungen, och kalasade i stugan tillsammans med moster L.


Midsommar firades traditionsenligt med familjerna S och S. Faktiskt utan regn!






Vi var på logbröllop och fick dela en fantastisk dag med två av våra mest fantastiska vänner. Även detta i regn... Men vad gör väl lite regn när alla människor strålar..?



Men efter regn kommer solsken och då for vi på semester! Min tredje och Marcus första semestervecka husvagnade vi i Falkenberg med "nybliva" familjen Seitl. Lycka! Jag blir så lycklig av husvagnssemester, för mig är det barndomsminnen av allra bästa slag! Det är verkligen sådana minnen jag vill ge mina barn, friheten och lugnet som är på en camping och enkelheten med husvagnslivet gör mig alldeles tillfreds!

Lovis och Malva njöt av tillvaron, de var på minidisco och strandfynd som ordnades av campingen och växte rejält av att få cykla runt själva, gå till affären och toaletten på egen hand. Freja och Signe fann varann och lekte hela dagarna! Vi var på stranden flera heldagar och det är nog det allra bästa jag vet! Äta lunch som knastrar lite mellan tänderna, bli alldeles varm och doppa sig i havet. Blunda och höra hur barnen leker, människor pratar runt omkring och måsarna skriker. Total avkoppling! Mycket grill, krabbfiske på klipporna, lite tivoli och massa kvälls-mys i förtältet med tända ljus, vin och kortspel. Sådär skulle jag kunna tillbringa mitt liv!








Nu har jag jobbat en vecka och har en vecka kvar, innan ytterligare tre semesterveckor väntar. Jag är påväg till Öland där min familj redan befinner sig för ännu mer semesterkänsla och stranddagar! 

3 april, UNDERBAR

Underbar. Tänk vad mycket som ryms under den rubriken.

Mina barn, ljumma sommarkvällar och ett nystädat hem. Sovmorgon och mys i soffan, barnskratt och doften av asfalt efter en regnig sommarnatt. Att få gå på toaletten när det verkligen behövs, gnistrande solsken en vinterdag och en hel natts ostörd sömn. Utsträckta små armar efter en jobbig dag, lediga dagar och.... Ja, ni förstår ju att jag kan fortsätta såhär i evighet.

Men dagens UNDERBAR får bli min man! Världens bästa man! I snart 11 år har han varit min, och jag har varit hans. Mycket har vi gått igenom, både gränslös sorg och ofattbar glädje. Vi tycker lika om mycket, olika om en del. Vissa dagar ses vi knappt, som en del i småbarnslivets vardagspussel, och ibland medför detsamma att det blir mer tjafs och stress än härliga stunder.

Men allra oftast så är allt just underbart, och jag är bara så galet lycklig över att han var där, dendär kvällen. Att just han fångade mitt intresse, och att jag lyckades fånga hans. Världens bästa man!

Underbar man, underbar dag!


2 april, RÄNDER

I fotoutmaningen, dag två, är temat ränder. Av alla sorters ränder är min stora favorit just nu Zebra-ränderna! Jag fullkomligen älskar det mönstret och köpte mig i helgen ett par leggings i zebra-tyg. Jag hade ett par förra sommaren som jag använde tills de gick sönder och det planerar jag att göra med dessa också!

Mina nya zebra-tights!

En annan sorts rand som ligger mig varmt om hjärtat är Kottenmössans ränder. Lovis hade flera sorters Kottenmössor när hon var liten och de var så fina!

Rosa med gröna ränder





1 april, JAG

Tema jag. Finns det något svårare än att skriva om sig själv, och speciellt om man ska skriva något positivt? 

Sorgligt detdär egentligen, att man inte ska klara av att se sig själv med andra ögon än sina egna kritiska. Jag slår vad om att andra skulle kunna beskriva mig "snällare" än vad jag själv gör.

Så idag blir det helt enkelt en liten "ego-bild" under temat jag.

Mitt bland alla bilder på mig själv hamnade två på dedär små, som liksom också är jag på nåt sätt.




Fotoutmaning, April!

Denna såg jag på Instagram, men tänker att jag kör den här på bloggen istället; som ett försök att komma igång igen!


Och första inlägget, på temat jag kommer ikväll. 

Brudklänning, trädgårdsfix och sommarkänslor!

Ja helgen som varit har bjudit på en hel massa härliga stunder!

Den började egentligen redan i fredags när jag flexade ut lite tidigare för en solig promenad. Vilket fantastiskt vårvädret, det gäller verkligen att passa på att njuta! Sedan hem för fredagsmys tillsammans med mina föräldrar, det händer inte så ofta men mysigt är det! 

I lördags packade jag in tjejerna i bilen och lämnade dem hos pappa o mamma. Marcus jobbade och jag skulle ha en dag på stan med fina vännerna, i jakten på den perfekta brudklänningen. I sommar är det nämligen dags för bröllop då våra bästa vänner gifter sig! Så himla härligt och roligt det är, och i lördags hade jag då äran att få följa med på brudklänningsjakt. :-) Det gick över förväntan, redan i första affären blev det fullträff och en otroligt vacker och romantisk klänning fick följa med J hem, alldeles perfekt för henne och deras logbröllop. <3 

Vi hann med en sväng på stan sedan, lunch på mysigt ställe och massa vuxensnack, såntdär som är svårt att få till med alla barn omkring men som är så fantastiskt härligt! Lite shopping senare åkte vi hem, och jag hann inte innanför dörren innan Lovis skulle fixas inför discot. Och det var så stort och speciellt att det fick ett helt eget inlägg... ;-)

Kycklingsallad på Condeco, 
trevligt ställe detdär!

På kvällen var det dags för middagsklubb. En härlig tradition som vi faktiskt kämpat på med nu i 4 år! Vi började som 10 vuxna, 3 barn och 2 magar. Vi är ny uppe i 16 vuxna och 16 barn, men för tillfället inga magar. God mat och trevligt sällskap, och mitt under  kvällen släcktes lampor ner och ljus tändes; Earth Hour. Barnen lekte och när tröttheten tog över fick de se en film. De sköter sig så exemplariskt alla ungar, jag är riktigt imponerad!

Idag var det trädhårdshäng, efter en fantastisk morgonpromenad utmed Stråkenleden. Första gången jag gick den men långtifrån sista, tänk så vackert vi har det här, alldeles där vi bor! Det är så lätt att glömma bort det och längta sig till andra vackra platser, men det mesta kan man ju få alldeles i närheten. 

Sen har som sagt trädgården fixats, och tvätten har torkat ute. Sommarkänslorna har börjat leta sig fram och livet känns allmänt bra! Termometern har visat på riktig vårvärme och blommor har planterats.



Och nu ikväll blev fönstren putsade, tro det eller ej! Det i sällskap av en magnifik solnedgång, och två spralliga tjejer som verkligen inte ville gå in! 


Välkommen, du efterlängtade vår!



En månad till jul!

Idag är det en månad kvar till julafton och vi började dagen på julmarknad på Sägnernas hus.

Freja gjorde sig fin på egen hand, hon;

Och jag funderade på hur jag, på ett icke sårande och kränkande sätt, skulle tala om för min stolta och väldigt nöjda 3-åring att hon faktiskt inte får lämna huset, när hon ser ut såhär.

Jag älskar allt dethär innan jul, allt som bygger upp känslan och stämningen. Julmusik underlättar livet, litegrann. Jag känner mig alltid lycklig när jag hör julmusik, och nästan varenda låt ger mig en speciell känsla, ett speciellt minne. Att planera, handla och slå in julklappar är verkligen någonting jag tycker om, inget jag vill stressa med eller göra i en hast. Att baka, göra julgodis och laga mat är också sådant som verkligen hör till, pepparkakshus och pepparkakshjärtan med våra namn är ett måste. Utan dessa saker känns det inte på riktigt, och jag älskar det alltihop! Och jag älskar hur mina barn älskar det! :-)



Under eftermiddagen lekte tjejerna med kompisar på gatan och jag tänkte ta tag i tvätten och dammsuga här hemma. Jag hamnade dock i soffan med en tallrik glass, och där blev jag kvar.

Nu väntar en ny vecka igen, tiden går extra fort under helgerna - känns som att jag nyss gick hem för helgen. 

Men, som sagt, bara en månad kvar till jul nu, vilket betyder att det inte ens är en månad kvar till jullov! På 19 dagar ska jag jobba 1, himmel så underbart det blir!!




Ett annorlunda fredagsmys

Igår byttes det traditionella fredagsmyset i soffan ut mot en kväll på Jönköpings konserthus tillsammans med fina J. Och såklart tillsammans med självaste huvudpersonen;


Det var riktigt bra! Flera gånger skrattade jag så tårarna rann och vissa gånger ville jag gråta av det sorgliga som han berättade. Han berättade sin historia med en väldig självdistans men samtidigt på ett gripande sätt med mycket inlevelse! Så mycket sorg och smärta som det finns i världen, alltså! Efter igår så tycker jag att jag förstår honom och alla hans sidor och sätt mycket bättre. Jag förstår vad hans fru, som verkar så otroligt vän, ser. 

Vi bestämde oss för att gå först i början på veckan, när vi såg att det fanns biljetter kvar, efter att i somras ha prioriterat bort detsamma av olika anledningar. 
Men sånnadär kvällar, när man gör sig fin och iordning och lämnar familjen och tacosen för en kväll på stan med vännerna, fullt av skratt och härliga samtal, de är inte vardagsmat nu för tiden. Och kanske är det just därför, för att det inte tillhör vanligheten utan bryter den vardag som jag faktiskt älskar, som jag uppskattar det så mycket! 

Så tack, J, för sällskapet! :-)


Årets första snö!

Igår kväll kom den, årets första snö. Och jag låg i soffan med filt och tända ljus, och tittade på film och höll på att missa den. Vore det inte för Facebook och en sisådär 10 statusar om det första snöfallet, hade jag nog gått och lagt mig alldeles ovetandes! ;-)

Imorse blev det iallafall premiär, vinterns första morgonpromenad i snö. Lite slaskigt men himla mysigt! 




Tjejerna blev alldeles lyckliga när de vaknade och fick höra att det snöat, de flög ur sängen och klädde på sig själva. Åt snabbt upp sin frukost och borstade tänderna och håret utan diskussion. Tog på sig sina ytterkläder utan att bråka och sprang ut. Lovis nynnade och sjöng hela morgonen, "jag ser det snöar, jag ser det snöar, det var ju roligt hurra!...." 

Att få ta de första stegen ut på den snötäckta gräsmattan, härlig känsla!


Sen följde ju hela proceduren då jag skulle försöka ge mig iväg med bilen, klädd i sommardäck... och jag tillslut fick åka med Marcus, och vi lovade att nästa år, då ska vi vara ute i god tid! ;-)

Jag fick hämta tjejerna promenerandes, men det gick bra! Och jag måste ju erkänna, dethär att verkligen få kura in sig i halsduk och mössa - det är himla härligt!!




Och så var det helg igen...

Först var det måndag och då kändes dagen oändligt lång... Sen blev det tisdag, och jag förvånades över att det inte redan var onsdag, för det kändes som att veckan varat i många dagar redan. Och sen var det fredag! Ibland undrar jag vart veckorna tar vägen!

Men dethär med att jobba alltså. Såklart fungerar det. Såklart får vi ihop vardagen med tvätt, handling, aktiviteter, soffmys, matlagning, träning, kramkalas och jobb. Barnen går hyfsat ok dagar på förskolan/fritids, vi kommer iväg och tränar både M och jag. Barnen hinner med kompisar, aktiviteter och lek - mest på helgerna men även lite under vardagarna. Tvätt och städ hamnar lite i bakgrunden medan handling och matlagning prioriteras. Vi försöker att göra något roligt på helgen och låter vardagen vara lite mer stillsam. Jag tänker mig att vi har det ungefär som de flesta arbetande småbarns-familjer. 

MEN. (Och det är ett stort men.) Det känns absolut inte roligt!! Det är inte tillräckligt, inte tillfredsställande för mig, som mamma. Så länge vardagen rullar på så funkar det, men såfort det blir några extra dagars ledigt så förstår jag; det är så jag vill ha det!!

(Och ungefär där somnade jag i soffan, och sen vaknade jag och så var det redan lördag...) 

För att fortsätta gårdagens resonemang, så är det liksom på lediga dagar jag känner mig som mest tillfreds. När man vaknar, förflyttar sig från sängen till soffan och sedan hänger sig kvar där. När morgonen, förmiddagen och lunchtid liksom flyter ihop och inga måsten finns. De tider som är att passa, är tider som man själv har valt och prioriterat. När pyjamasen blir kvar på kroppen hela dagen och ljudet av disk- och tvättmaskinen blandas med barnfnitter och musik. 

Och just en sådan lördag har jag haft!

Höstlov!

I början på veckan hade Lovis en mysdag på stan med mormor. Lovis fyller snart år, och iår tog mormor med sig henne till stan så att hon fick välja sin egen present. Vad hon valde vet jag inte, det blir en hemlis till födelsedagen, men alldeles nöjd var hon iallafall över dagen! De hade lunchat på stan, handlat present och myst, i många timmar. Att få odelad uppmärksamhet av mormor, det är lyx för en snart 6-årig storasyster.

I måndags fick vi dock hämta hem Lovis från fritids, så frampå kvällen var jag osäker på om hon skulle orka med en stadstur på tisdagen. Jag ringde och pratade med min pappa, och förklarade att Lovis var lite hängig och snorig, så att vi får se hur det blir imorn. Freja som leker bredvid stannar upp och tittar på mig, "Men! Jag kan följa med mormor. Jag har inget!" Lilla hjärtat, det hela slutade med att Freja får ha fredagsmys med mormor o morfar på fredag, och sova över där själv medan resten av oss har halloween-mys med Lovis alla kompisar.

Slutet gott, alla nöjda!

Idag har vi höstlov, mina tjejer och jag! Vi jag startat dagen med frukost framför Skrållan och nu har de hoppat i badet. Själv har jag bestämt mig för att göra absolut ingenting idag, trots att en städning vore på sin plats. Har tex en tvättkorg som svämmar över... Vi får väl se hur det går med den saken. Jag brukar ha galet svårt att koppla av mitt i stöket!

Här borde jag tillbringa min dag...

Fast jag börjar här...

Samtidigt hör jag hur tjejerna skrattar så de kiknar i badet, bästa bakgrundsmusiken!!






Halloween-mys och långledighet!

Som sagt, vi var dåligt förberedda inför stormen och fick studsmattan förstörd.


"Åh, förlåt mamma! Har jag hoppat för mycket?" undrade Freja på morgonen efter. ;-)

Nu är jag långledig, eller åtminstone långhelgs-ledig. Det hade ju varit himla härligt och lyxigt och mysigt och roligt... om det inte var för att både Marcus och Lovis är krassliga. Marcus mer än Lovis, framförallt är han lite gnälligare än Lovis... ;-) (befogat, visserligen, men ändå...) Jag hoppas att de kryar på sig, på fredag väntar kalas för Lovis och kompisen M, halloween-mys står på schemat! 29 st 5- och 6-åringar är inbjudna varav än så länge ett har tackat nej.. Hej, huvudvärk! ;-) Vi är fyra vuxna (förutsatt att Marcus är pigg!) så det ska nog gå bra.

Fast nu blir det nog till att slumra här i soffan, medan M tittar på hockey. Finns det något bättre än att somna i soffan!?


Simone. Eller var det Judas?

Det första jag hörde när jag kom till jobbet imorse, var en kollega som konstaterade att hon nog inte skulle bli kvar hela dagen, utan åka så hon hann hem innan stormen. Stormen Judas, skrev de i tidningarna. Hela kontoret följde utvecklingen, och runt lunch sades det att vi nog fick stänga kontoret frampå eftermiddagen så att alla skulle komma hem tryggt och säkert. 
Hur det sen blev med den saken vet jag inte säkert, jag åkte nämligen hem till en febrig make och hängig dotter.
Stormen bytte iallafall namn till Simone, vilket låter betydligt mycket snällare!

Det första jag gjorde när jag kom hem var att plocka ihop allt som låg på trädgården. Skönt, nu fick vi det gjort! Vissa saker drar ut på tiden, fast att man egentligen vet att det bara tar någon kvart. Sen har jag lekt med vår lilla pratkvarn, jösses så rolig och underbar hon är nu! Allt som kommer ur dendär munnen är så charmigt och roligt, mycket utan att hon vet om det själv men hon har börjat att skämta med oss lite smått. Det är så härligt, hon tittar på oss med sina små ögon och ler stort, stolt och busig på en och samma gång. Allra mest har vi lekt mamma-mormor-barn, Freja är alltid mamman som ska lämna barnet hos mormor (aka jag) eftersom hon ska gå till jobbet. Och då är det alltid ett långt och ingående tal till mig om hur lillan ska skötas. Sen tar hon sin handväska och går till jobbet, innan hon 50 sekunder senare hämtar henne igen. ;-) Och med stor nyfikenhet undrar hur det gick idag.

Nu sover barnen (och ja! Freja somnade själv idag också!) (en gång, ingen gå g - två gånger, en vana!) och maken och jag har kurat ner oss i soffan med filt, tända ljus och cancergala. 

Trevlig kväll! Hoppas innerligt att stormen håller sig borta!

Helgen som försvann...

Då ligger jag här i soffan igen, här har jag landat många gånger denna helg. 

Ännu en helg som sprang förbi! Det blir ju lätt så på helgerna, man ska hinna med så mycket - ungefär allt det som inte hinns och orkas med under veckan. Men också det viktigaste av allt - att bara vara och samla ny energi inför veckan som kommer. Att bara hänga med barnen, utan måsten och krav och utan någonting som stör. Att hinna prata med M, för det är inte alltid det hinns med under veckorna.

Freja håller på och lär sig att somna själv, utan att vi sitter vid hennes säng. Hon har kunnat det innan, för längesen. Sen blev hon sjuk och jag liksom tyckte att det var mysigt att ligga där hos henne... När vi har pratat om det så tittar hon på oss med hennes stora ögon, lägger huvudet på sned och säger 'men, jag tycker ju om att dova med er!'. Och ja, då smälter man... Men nu, över ett år senare, tar vi ändå ett krafttag igen! ;-) Så ikväll satte jag på Bullerbyn på cd och gick ut. Två gånger fick jag gå tillbaka med henne men peppar peppar så somnade hon sen. 

Lovis är förkyld, så kanske kommer första VAB-dagarna nu i veckan. Jag är ledig torsdag och fredag, hoppas vi klarar oss dit!

Nu blir det Solsidan och soffmys med mannen!


Imponerar mig själv!

Lovis tycker om att vara fin, allt ifrån klänningar och strumpbyxor till lockar eller uppsättningar i håret. Jag fixar vanliga flätor, tofsar av olika slag och knutar på lite olika vis. Men dethär med inbakat har varit i svåraste laget!

Tills häromdagen!




Näst på tur att lära mig blir fiskbensfläta!


RSS 2.0