Saker man glömt sedan sist, del två
Hur galet fort soptunnan fylls, av alla dessa blöjor...
Som den självklaraste saken i världen
Först är man gravid i nio månader. Förundras över hur kroppen kan göra något så fantastiskt som att skapa en bäbis. Man fascineras över hur man växer och läser om allt som händer med den lilla, och överväldigas av det faktum att allt fungerar och att det de allra flesta gångerna blir alldeles perfekt. Förstår knappt att det är en liten människa som buffar och rör sig innuti magen, att familjen ska bli större och att man ska kunna fyllas med dendär oändliga moderskärleken en gång till.
Sen föds han. Och med ens är det givet att det var just precis honom vi väntade på, längtade efter. Att det är honom vi pratade med, sjöng för och förberedde oss på. Att dethär är vår Lillkotte och att han är en del av oss.
Vem skulle det annars ha varit?
Saker man glömt sedan sist, del 1
Det är ju över fem år sedan vi hade bäbis sist, så många saker har man glömt (förträngt?) om hur det är att ha en liten.
Som tex hur ofta man får byta blöja (och ibland även pyjamasen) mitt i natten och hur vaken man blir då - av att behöva gå upp, tända lampan, hitta ny pyjamas (som man ju glömt lägga fram, eftersom man glömt att ett byte kan komma att behövas mitt i natten) och samtidigt försöka hindra hungrig bäbis från att skrika under proceduren, för att inte väcka resten av familjen...
Vardag "på riktigt"
Ja, idag var det dags för denhär mamman att testa på vardagen för första gången. M har varit hemma tills idag och jag måste ju erkänna att jag har varit lite bortskämd... Han har lämnat o hämtat tjejerna, handlat o lagat mat, diskat, tvättat och städat. Han har gjort läxor med Lovis och hittat på aktiviteter med Freja. Emellanåt har han myst med lillebror så jag har kunnat ge fullt fokus åt de stolta, men lite avundsjuka, systrarna. Ända tills idag, alltså. Han åkte till jobbet halv sju så det var jag som skulle få upp och iväg tjejerna så att Lovis var på skolan 8.20. (Sen att M lade fram deras kläder igår, packade gympaväska och förberedde så gott det gick - det var ju en bonus!)
Det hela började så bra med en lillebror som sov mellan 22-04, åt och bajsade, och somnade om innan 05. Sen ringde min klocka 06.40. Problemet var bara att jag inte gick upp, utan skulle morna mig liiite... Och sov vidare till 7.40. Jaja, det var första morgonen det, jag får många fler chanser att lyckas bättre!
Och Lovis var i tid till skolan, vilket ju egentligen var det viktigaste!
(Och imorgon är M ledig och nästa vecka börjar han sent och lämnar tjejerna på väg till jobbet, så det dröjer ett tag tills jag måste ansvara för det igen...)
Hemmamys och dåligt samvete
Ja, myser hemma är verkligen vad vi gör nu! Vi vaknar, alla förflyttar sig till vår säng och där ligger vi sedan och fascineras av lillebror. Vardagen rullar ju visserligen på lite smått, utan uppehåll, då Lovis måste iväg till skolan varje dag, men utöver det är det inte mycket som händer här...
Och en dag som denna, då solen strålar och det är alldeles lagom kallt, då får jag så dåligt samvete för att jag inte tar tillvara på det vackra och ger mig ut! Nu har jag dock skickat ut M och Freja, och när jag lägger mig på sängen, luktar lillebror i nacken och fäller några eftersläntrande baby-blues-tårar över hur fantastisk han är, då tänker jag att det kommer fler vackra dagar, fler vintrar. Men inga fler småbröder... 💙
en liten lillebror
Ja, det blev ett långt uppehåll från bloggen, men ett väldigt innehållsrikt sådant. Vi har blivit en till i familjen sedan sist, en liten lillebror. 💙
Efter en ganska så orolig och tuff graviditet föddes han utan minsta krusidull och komplikation. Min helt klart bästa förlossning och en alldeles perfekt liten pojke landade på mitt bröst.
Tänk att en så liten person kan väcka så stora känslor. Lyckan är ofantlig och det faktum att det blev just en lillebror känns så helande, på nåt sätt. Inte så att Gustav saknas mindre eller att lillebror ersätter honom, men han gör familjen hel. Han knyter ihop vår barnaskara och jag känner mig mer komplett än jag gjort tidigare.
Han är ljuvlig! Rund om kinderna och stora fina ögon som tittar alldeles nyfiket omkring sig. 9 dagar gamal idag och än så länge en riktig sömntuta. Systrarna älskar honom och nästan slåss om vem som ska få hålla honom, byta blöjan, välja kläder, köra vagnen... Ja, allt som har med lillebror att göra helt enkelt. Vilken lycka att få en egen liten bäbis att rå om!
