räkningar och snålande...
Jösses, det snöar verkligen ännu mer! Kan inte förstå var detta ska sluta, det bara kommer mer och mer... Storskrutt får vara hemma idag med, det är så mysigt att ha henne hemma om dagarna! Just nu sitter hon och bygger med sitt duplo, hon byger ett långt badkar och rymdraketer. =) Fantastin är så härlig! Älskar att få ta del av hennes påhitt och tankar! ♥
Jag har betalt räkningarna idag, lite sent... Men innan nästa månad iallafall. Alltid när jag betalar räkningarna tänker jag "ja, lite mer pengar hade ju inte suttit fel..." Speciellt nu då vi lever på endast Ms lön, och två små barnbidrag... Men sen tittar jag på tjejerna, och då Freja framförallt, och inser att vi verkligen gör den prioritering som känns helt rätt för oss! Vi kommer att ha två löner resten av våra liv (eller ja, iallafall till pensionen...) och det är så väldigt mycket värt att snåla lite extra nu, så att barnen kan få vara hemma lite längre...
Förskolan är bra, det tycker vi verkligen! Just den som Lovis går på är alldeles kanon och vi kunde inte vart mer nöjda med den plats hon tillbringar sina dagar på. Men en lagom dos och inte allt för tidigt tror jag på! Iallafall så vill jag ge mina barn så mycket hemmatid som möjligt, både för min och deras skull. De är små en gång i livet, det är nu man har möjlighet att få vara tillsammans med dem så mycket det bara går. Det är nu jag har möjlighet att få tillbringa hela dagarna med mina barn, kunna få trösta dem när de är ledsna och skratta med dem när de är glada. Det är nu jag kan få finnas för dem på heltid, och det är verkligen en lyx! Ett litet barn tror jag är allra tryggast och trivs allra bäst med mamma eller pappa, och nu har vi möjlighet att ha Frejan hemma länge, och då ska hon också få vara det! Lovis var 22 månader när hon började förskolan. Och hon trivdes, fann sig till rätta relativt snabbt. Hon var glad när hon fick komma dit, men ännu gladare när hon fick komma hem! Nån gång fram på våren, när hon var 27-28 månader, märktes en stor skillnad i hennes beteende. Att hon faktiskt saknade kompisarna när hon varit ifrån förskolan ett tag, och att hon verkligen hade ut något av att vara där. Jag tycker faktiskt att små barn förtjänar att få göra vad de vill om dagarna, sova när de är trötta och äta när de är hungriga. Leka när de vill, gå ut när de vill... Helt enkelt följa sitt eget schema och inte passas in i ett led för att bli en del av en grupp. När de väl börjat finns ingen återvändo - resten av livet måste vi anpassa oss efter andra, så varför börja för tidigt??
Nu blir Lovis ibland lite ledsen när jag säger att hon inte ska gå till förskolan. Men kontrar jag sedan med att "men du får vara hemma, och mysa med Freja och mig" så blir hon glad igen. Hon tycker fortfarande (tack och lov!) att hemma är bästa stället att vara på! ♥
Så, för att återknuta resonemanget - trots att vi sällan har pengar till något utöver det nödvändiga, trots att jag måste tänka mig för inför de flesta inköp, att jag fick sätta upp samma gardiner som förra året, samma stjärnor... Så känner jag verkligen att vi gör rätt prioritering! För vår familj, för våra barn. För oss som föräldrar. Att få vara med Freja hela tiden och att kunna hålla henne hemma tills hon är 26 månader känns som ett rimligt skäl för lite snålande...
Jag har betalt räkningarna idag, lite sent... Men innan nästa månad iallafall. Alltid när jag betalar räkningarna tänker jag "ja, lite mer pengar hade ju inte suttit fel..." Speciellt nu då vi lever på endast Ms lön, och två små barnbidrag... Men sen tittar jag på tjejerna, och då Freja framförallt, och inser att vi verkligen gör den prioritering som känns helt rätt för oss! Vi kommer att ha två löner resten av våra liv (eller ja, iallafall till pensionen...) och det är så väldigt mycket värt att snåla lite extra nu, så att barnen kan få vara hemma lite längre...
Förskolan är bra, det tycker vi verkligen! Just den som Lovis går på är alldeles kanon och vi kunde inte vart mer nöjda med den plats hon tillbringar sina dagar på. Men en lagom dos och inte allt för tidigt tror jag på! Iallafall så vill jag ge mina barn så mycket hemmatid som möjligt, både för min och deras skull. De är små en gång i livet, det är nu man har möjlighet att få vara tillsammans med dem så mycket det bara går. Det är nu jag har möjlighet att få tillbringa hela dagarna med mina barn, kunna få trösta dem när de är ledsna och skratta med dem när de är glada. Det är nu jag kan få finnas för dem på heltid, och det är verkligen en lyx! Ett litet barn tror jag är allra tryggast och trivs allra bäst med mamma eller pappa, och nu har vi möjlighet att ha Frejan hemma länge, och då ska hon också få vara det! Lovis var 22 månader när hon började förskolan. Och hon trivdes, fann sig till rätta relativt snabbt. Hon var glad när hon fick komma dit, men ännu gladare när hon fick komma hem! Nån gång fram på våren, när hon var 27-28 månader, märktes en stor skillnad i hennes beteende. Att hon faktiskt saknade kompisarna när hon varit ifrån förskolan ett tag, och att hon verkligen hade ut något av att vara där. Jag tycker faktiskt att små barn förtjänar att få göra vad de vill om dagarna, sova när de är trötta och äta när de är hungriga. Leka när de vill, gå ut när de vill... Helt enkelt följa sitt eget schema och inte passas in i ett led för att bli en del av en grupp. När de väl börjat finns ingen återvändo - resten av livet måste vi anpassa oss efter andra, så varför börja för tidigt??
Nu blir Lovis ibland lite ledsen när jag säger att hon inte ska gå till förskolan. Men kontrar jag sedan med att "men du får vara hemma, och mysa med Freja och mig" så blir hon glad igen. Hon tycker fortfarande (tack och lov!) att hemma är bästa stället att vara på! ♥
Så, för att återknuta resonemanget - trots att vi sällan har pengar till något utöver det nödvändiga, trots att jag måste tänka mig för inför de flesta inköp, att jag fick sätta upp samma gardiner som förra året, samma stjärnor... Så känner jag verkligen att vi gör rätt prioritering! För vår familj, för våra barn. För oss som föräldrar. Att få vara med Freja hela tiden och att kunna hålla henne hemma tills hon är 26 månader känns som ett rimligt skäl för lite snålande...
hemmamys med lussebak!
Idag sov Lovis länge... Hon som alltid har vaknat tidig, haqr senaste tiden sovit till runt 8. Men idag slog hon till rejält och när M skulle åka och lämna henne på förskolan vid halv nio sov hon fortfarande! =) Vilken lyx det är att slippa väcka henne, kunna låta henne sova när hon uppenbarligen behöver det.
Så idag fick det bli en hemmamysdag, så vi passar på att baka lussebullar. Lovis tyckte dock att det var svårt att få till själva formen, så hon har gjort lussehjärtan, som hon kallar dem. Superfina är de iallafall, och hon är stolt över att ha bakat dem. Nu har vi dessutom provsmakat varsin, och goda var de också!
Så idag fick det bli en hemmamysdag, så vi passar på att baka lussebullar. Lovis tyckte dock att det var svårt att få till själva formen, så hon har gjort lussehjärtan, som hon kallar dem. Superfina är de iallafall, och hon är stolt över att ha bakat dem. Nu har vi dessutom provsmakat varsin, och goda var de också!
En vanlig lussebulle, och Lovis "lussehjärta"
Får väl se vad resten av dagen bjuder på, men något mysigt blir det säkert! Idag blåser det inte heller, så det blir nog en sväng ut i snön! Freja sover just nu ute på altanen, inbäddad i overall, åkpåse och tre filtar... ;) Så fryser gör hon nog inte. Hon sover så gott ute, lillfian, inne sover hon oftast bara 40-45 minuter i sträck, men därute sover hon tills jag väcker henne, oftast efter sådär tre timmar... ;) Så medan hon sover vidare ska jag passa på att leka med Lovis, för det är svårt att riktigt hinna med det annars, sådär helhjärtat. Oftast leker jag med henne medan Freja sitter i mitt knä eller ligger på golvet brevid. Det är härligt att kunna ägna sig åt endast Lovis emellanåt!
fixardag med trött litet hjärta!
Idag har vi haft lite av en fixardag, jag har städat och rensat lite, M har haft hemma traktorn och försökt köra bort lite snö. Lovis har dock varit så trött hela dagen, blir nog en tidig kväll! Hon har varit uppe länge både fredag och lördag, och det märks... Men det är ju så mysigt att kunna ha henne upp länge på kvällen. Hon är oftast glad och sprallig då (om vi är själva, och det inte finns andra barn som hon måste fajtas med..) så det är väldigt mysigt! Men det blir lite som en ond cirkel, hon sover till efter åtta och är således inte trött i tid nästa kväll heller, och så fortsätter det. Men idag är hon rejält trött, vi har dessutom hållt henne sysselsatt varje gång hon velat sova under dagen, så ikväll ska vi försöka att komma iordning med rutinerna lite igen.
Freja tog spruta i fredags, och natten mellan fredag o lördag var hon lite orolig, men annars har hon inte verkat reagera alls. Ingen feber, iallafall inte speciellt hög feber. Hon har varit sitt vanliga glada jag mestadels av helgen! Hon skrattar så hon kiknar när man "pruttar" henne i halsen, och det är så ljuvligt att höra att jag bara inte kan sluta förrän hon slutar skratta, vilket ibland kan ta nästan 20 minuter. Ljuvligt!! ♥
Igår var M på julbord med sitt jobb, jag valde att inte följa med eftersom vi då hade fått lämna bort tjejerna, och jag tycker Freja är så lite än... Men vi var med på mingel hemma hos Ms chef, vilket var väldigt trevligt, och när de åkte vidare till julbordet åkte vi hem till mina föräldrar. Egentligen bara för att säga hej, men vi blev kvar där hela kvällen. Mysogt, det ar längesen jag hade lördagsmys med mamma o pappa. =) Lovis njöt av att det fanns någon ny person med mycket ork att dansa med under kvällen, så det blev en hel del svängoms med mormor o morfar. =) När en låt var slut gick Lovis in till deras datarum och ritade lite. Innan hon gick sa hon "morfar, när det kommer en ny låt, då kan du väl ropa på mig?" och det lovade såklart morfar att göra. Sen blev det reklam, och det spelades ju någon låt. Då ropar Lovis "men morfar, du måste ropa på mig!" Underbara unge!♥
Freja tog spruta i fredags, och natten mellan fredag o lördag var hon lite orolig, men annars har hon inte verkat reagera alls. Ingen feber, iallafall inte speciellt hög feber. Hon har varit sitt vanliga glada jag mestadels av helgen! Hon skrattar så hon kiknar när man "pruttar" henne i halsen, och det är så ljuvligt att höra att jag bara inte kan sluta förrän hon slutar skratta, vilket ibland kan ta nästan 20 minuter. Ljuvligt!! ♥
Igår var M på julbord med sitt jobb, jag valde att inte följa med eftersom vi då hade fått lämna bort tjejerna, och jag tycker Freja är så lite än... Men vi var med på mingel hemma hos Ms chef, vilket var väldigt trevligt, och när de åkte vidare till julbordet åkte vi hem till mina föräldrar. Egentligen bara för att säga hej, men vi blev kvar där hela kvällen. Mysogt, det ar längesen jag hade lördagsmys med mamma o pappa. =) Lovis njöt av att det fanns någon ny person med mycket ork att dansa med under kvällen, så det blev en hel del svängoms med mormor o morfar. =) När en låt var slut gick Lovis in till deras datarum och ritade lite. Innan hon gick sa hon "morfar, när det kommer en ny låt, då kan du väl ropa på mig?" och det lovade såklart morfar att göra. Sen blev det reklam, och det spelades ju någon låt. Då ropar Lovis "men morfar, du måste ropa på mig!" Underbara unge!♥
1:a advent...
Åh, detta är nog en av de dagarna på året som jag tycker allra bäst om. Det är så mycket förväntan vid denna dagen, både inför idag men också för att idag är startskottet på vad som komma skall - nedräkning till julafton. Så länge jag kan minnas har jag älskat första advent, att titta in genom alla fönster och se ljuset som lyser...
Jag har nog lyckats föra över lite av min passion på Lovis, för bland det första hon sa imorse, med tindrande ögon, var "åh, kom mamma, vi måste tända det första ljuset" Så nu har vi ätit frukost, med det första ljuset tänt...♥
Men trots allt mys, och all härlig stämning som infunnit sig innanför våra fyra väggar, kan jag inte låta bli att känna mig lite ledsen för alla runtom som har det svårt. Just nu tycker jag det är så mycket elände, dels blan bekanta men också som man hör runt om - bekantas bekanta och sådär. Vet inte om det är för att vi själva lever med mer eller mindre ständig saknar, men jag tänker så otroligt mycket på alla andra, som går igenom jobbiga perioder just nu. Både dem jag själv känner men också andra, som man hör eller läser om. Tänk vad man kan breöras av andras öden!
Jag har nog lyckats föra över lite av min passion på Lovis, för bland det första hon sa imorse, med tindrande ögon, var "åh, kom mamma, vi måste tända det första ljuset" Så nu har vi ätit frukost, med det första ljuset tänt...♥
Men trots allt mys, och all härlig stämning som infunnit sig innanför våra fyra väggar, kan jag inte låta bli att känna mig lite ledsen för alla runtom som har det svårt. Just nu tycker jag det är så mycket elände, dels blan bekanta men också som man hör runt om - bekantas bekanta och sådär. Vet inte om det är för att vi själva lever med mer eller mindre ständig saknar, men jag tänker så otroligt mycket på alla andra, som går igenom jobbiga perioder just nu. Både dem jag själv känner men också andra, som man hör eller läser om. Tänk vad man kan breöras av andras öden!
kunde inte låta bli...
Har nu tittat igenom lådan med adventsljusstakar och stjärnor, och tillochmed satt upp några. Hade bestämt mig för att bara titta, och se om jag eventuellt (läs förhoppningsvis ;) ) behövde köpa något nytt. Men så, vips, var några lampor utbytta och i 3 rum stod advenljusstakar och lyste så fint... ;) Lovis fick välja vad hon ville ha i sitt rum och hon valde en kyrka som kommer från min mormor (om inte ännu längre tillbaka, är lite osäker). Jag vet när jag var liten, då ville alla vi systrar ha just kyrkan, så vi fick ha den var fjärde år. Så när jag hade bott hemifrån några år var det min tur, och här har den blivit kvar... ;) Frågade faktiskt mina systrar förra året, men ingen ville nödvändigtvis ha den, så... Och nu står den i Lovis fönster. MYS!!! Åh, vad jag älskar denna tiden på året.
Och, faktiskt, jag behöver nog något nytt till köket. Skulle nog vilja ha något stort, vet dock inte vad. Hoppas att vädret är lite bättre på torsdag, så jag kan åka in till stan och leta runt. Några tips??
Lovis tittar på "världens största kör" på svt play, hon älskar det programmet. Hon sjunger, gör rörelser och skrattar. Så härligt att se henne! Själv ska jag väcka Freja, innan brösten sprängs, och sedan forstätter väl myset resten av eftermiddagen och kvällen... ♥
Och, faktiskt, jag behöver nog något nytt till köket. Skulle nog vilja ha något stort, vet dock inte vad. Hoppas att vädret är lite bättre på torsdag, så jag kan åka in till stan och leta runt. Några tips??
Lovis tittar på "världens största kör" på svt play, hon älskar det programmet. Hon sjunger, gör rörelser och skrattar. Så härligt att se henne! Själv ska jag väcka Freja, innan brösten sprängs, och sedan forstätter väl myset resten av eftermiddagen och kvällen... ♥
julmys!
åh, jag längtar verkligen, men när jag tänker efter så är det nog nuet jag längtar efter, alltså den här tiden innan jul. Förberedelserna, myset, mörka kvällar och snöiga promenader. Adventsljusstakar i fönstren, det är underbart! Lovis gjorde ett pepparkakshus i helgen och det står i köksfönstret nu, färdigpyntat. Lite bomull som snö och några tomtar, när vi fikade igår placerade Lovis även en pepparkaka utanför, och det ser så härligt ut. Det känns som när jag var yngre och bodde hemma, och pepparkakshuset dekorerades i vårat kök. Härliga minnen!
Lovis och jag gjorde en snölykta när vi kom hem igår, och två snöspöken. De blev jättefina! Lovis tyckte det var spännande att ge dem mun, ögon och näsa och sen tända ljuset i snölyktan. Det är så härligt med barn, att få vara med när de liksom upptäcker världen, lär sig saker och gör saker för första gången. Eller, hon gjorde ju detdär förra året med, och litegranna minns hon men ändå. Det är ett helt år sedan och då var hon inte mycket mer än två år gamal. Men sen blev det "fruskallt" så då gick vi in och värmde oss under en filt med lite pepparkakor och saft.
Idag vart det ännu mera snö, så M lämnade Lovis när han åkte till jobbet idag. Han började senare, så det passade bra! Men nu snöar det fortfarande, så han får minsann komma hem på lunchen och hämta henne också, vill inte släpa ut Frejan (eller mig...;) ) i snökaoset. M har bilen, eftersom det inte var plogat alls när han skulle ge sig iväg och därför inte kom ut med den andra bilen... Så jag blir hemma idag, slutar det blåsa ger vi oss nog ut sen och leker lite. Annars blir det till att julmysa med lite lussebak, skulle jag tro!
Har jag sagt att jag älskar livet som föräldraledig??? ;)
Lovis och jag gjorde en snölykta när vi kom hem igår, och två snöspöken. De blev jättefina! Lovis tyckte det var spännande att ge dem mun, ögon och näsa och sen tända ljuset i snölyktan. Det är så härligt med barn, att få vara med när de liksom upptäcker världen, lär sig saker och gör saker för första gången. Eller, hon gjorde ju detdär förra året med, och litegranna minns hon men ändå. Det är ett helt år sedan och då var hon inte mycket mer än två år gamal. Men sen blev det "fruskallt" så då gick vi in och värmde oss under en filt med lite pepparkakor och saft.
Idag vart det ännu mera snö, så M lämnade Lovis när han åkte till jobbet idag. Han började senare, så det passade bra! Men nu snöar det fortfarande, så han får minsann komma hem på lunchen och hämta henne också, vill inte släpa ut Frejan (eller mig...;) ) i snökaoset. M har bilen, eftersom det inte var plogat alls när han skulle ge sig iväg och därför inte kom ut med den andra bilen... Så jag blir hemma idag, slutar det blåsa ger vi oss nog ut sen och leker lite. Annars blir det till att julmysa med lite lussebak, skulle jag tro!
Har jag sagt att jag älskar livet som föräldraledig??? ;)
färdigfirad!
Nu är stora fina älsklingen färdigfirad för detta året, kalaset igår blev bra. Hon var nöjd och glad, många paket fick hon och god mat hade pappan lagat. Mamman hade bakat tårta, på älsklingens begäran, men som vanligt så tyckte hon inte om tårta. Det är nog tanken på tårta, och det festliga som den står för, som hon tycker om. Egentligen visste jag detta innan, men är det tårta som hjärtat vill ha, är det tårta hon ska få. Jag älskar verkligen att se henne sådär pirrig och glad som hon är inför sånnahär dagar! Jag hoppas, mest för hennes skull men även lite för min, att hon kommer att älska födelsedagar lika mycket som jag alltid har gjort!
Hon blev nästan generad när gästerna kom och sjöng för henne, hon gömde sig i min famn och fnittrade sådär barnsligt härligt. Sen blev hon glad för paketen och rev upp dem, ett efter ett. Så fort ett var öppnat lade hon det åt sidan och tog nästa. Precis sådär lyckligt bekymmerslöst som ett barn ska öppna sina paket, innan man börjar lära sig att man måste tacka ordentligt och vara lika glad för allt man får. Men sen, när gästerna gått, tittade vi igenom allt hon fått och hon hade minsann koll på vem det var ifrån, älskade fina ungen!!! ♥ Hon fick blandannat en sparkcyckel, och den var visst uppskattad! Tydligen har hon önskat sig det, av sin gamlamormor. Hon har sagt det till henne flera gånger, här hemma har hon dock aldrig nämnt det. Men gladare än glad blev hon, och när sista gästerna skulle gå, och då kommenterade den fina sparkcyckeln, glittrade ögonen och hon svarade "jag älskar denna, i hela mitt liv". Sen skulle den med upp till sovrummet och stod brevid sängen hela natten, nu när hon är på förskolan står den vid ytterdörren och väntar på att hon ska komma hem igen. Åh vad livet måste vara härligt för en treåring!?
Det snöade igår, nästan hela eftermiddagen, och det måste ha fortsatt mest hela natten. Sådär 25 cm extra snö hade vi iallafall imorse. Försökte först få Lovis att stanna hemma och leka med mig i snön idag, men hon tyckte att vi kan göra det i eftermiddag. Hon ville till förskolan och berätta för Philip att hon fått en sparkcyckel. Såklart! Den lata mamman orkade dock inte skotta fram bilen, så hon tänkte dra stora lilla hjärtat på pulkan och ha lillan i bärselen. Enda problemet var att storskrutt kom på, sådär 70 meter från hemmet, att hon inte ville åka pulka. Det var bara att hålla henne i ena handen, dra pulkan i den andra, och pulsa sig fram till förskolan. Hon var så duktig, gick hela vägen utan att klaga en endaste liten gång! Frejan satt så nöjd i selen, och lagom tills vi kom hem somnade hon, så nu ligger hon i vagnen på altanen och sover. Själv ska jag ge mig ut och skotta, så får jag en glad man när han kommer hem vilket i sin tur förhoppningsvis resulterar i målade dörrkarmar. Det gäller att ge och ta i ett förhållande, sägs det ju! ;) Sen ska jag börja längta efter julen och titta igenom vad vi har för adventsljusstakar. MYS!!!
Hon blev nästan generad när gästerna kom och sjöng för henne, hon gömde sig i min famn och fnittrade sådär barnsligt härligt. Sen blev hon glad för paketen och rev upp dem, ett efter ett. Så fort ett var öppnat lade hon det åt sidan och tog nästa. Precis sådär lyckligt bekymmerslöst som ett barn ska öppna sina paket, innan man börjar lära sig att man måste tacka ordentligt och vara lika glad för allt man får. Men sen, när gästerna gått, tittade vi igenom allt hon fått och hon hade minsann koll på vem det var ifrån, älskade fina ungen!!! ♥ Hon fick blandannat en sparkcyckel, och den var visst uppskattad! Tydligen har hon önskat sig det, av sin gamlamormor. Hon har sagt det till henne flera gånger, här hemma har hon dock aldrig nämnt det. Men gladare än glad blev hon, och när sista gästerna skulle gå, och då kommenterade den fina sparkcyckeln, glittrade ögonen och hon svarade "jag älskar denna, i hela mitt liv". Sen skulle den med upp till sovrummet och stod brevid sängen hela natten, nu när hon är på förskolan står den vid ytterdörren och väntar på att hon ska komma hem igen. Åh vad livet måste vara härligt för en treåring!?
Det snöade igår, nästan hela eftermiddagen, och det måste ha fortsatt mest hela natten. Sådär 25 cm extra snö hade vi iallafall imorse. Försökte först få Lovis att stanna hemma och leka med mig i snön idag, men hon tyckte att vi kan göra det i eftermiddag. Hon ville till förskolan och berätta för Philip att hon fått en sparkcyckel. Såklart! Den lata mamman orkade dock inte skotta fram bilen, så hon tänkte dra stora lilla hjärtat på pulkan och ha lillan i bärselen. Enda problemet var att storskrutt kom på, sådär 70 meter från hemmet, att hon inte ville åka pulka. Det var bara att hålla henne i ena handen, dra pulkan i den andra, och pulsa sig fram till förskolan. Hon var så duktig, gick hela vägen utan att klaga en endaste liten gång! Frejan satt så nöjd i selen, och lagom tills vi kom hem somnade hon, så nu ligger hon i vagnen på altanen och sover. Själv ska jag ge mig ut och skotta, så får jag en glad man när han kommer hem vilket i sin tur förhoppningsvis resulterar i målade dörrkarmar. Det gäller att ge och ta i ett förhållande, sägs det ju! ;) Sen ska jag börja längta efter julen och titta igenom vad vi har för adventsljusstakar. MYS!!!
städdag!
Jodå, idag har jag lyckats städa. Kanske inte riktigt så mycket som jag hade tänkt, garderoberna i tvättstugan står fortfarande helt orörda och jag vågar knappt öppna dem, jag är rädd att det väller ut saker som jag sen inte kan ställa tillbaka... Men det mesta andra är undanplockat och det återstår bara att dammsuga på övervåningen. Skönt!
Lovis har idag med sig kaka att kalasa på med sina kompisar på förskolan, hon var pirrig imorse när vi lade ner kakan i burkar. Hon räknade noga så att det skulle räcka till alla barn och fröknar. Hon konstaterade att det var några för många "om en mamma kanske också vill smaka".
Freja, lilla loppan, har sovit nästan hela natten! Hon somnade runt 20 igår kväll, var vaken lite runt 21 för ett par rejäla blöjbyten... Men somnade snart om igen. Jag gav henne mat innan jag somnade runt 23, sen åt hon inte förräns runt 0730 imorse. Skönt, men jag känner mig ännu tröttare idag än vad jag gjorde igår! Konstigt nog!
Funderar så på om jag ska börja ge henne nåt mer att äta snart, ibland går det bra, som inatt. Men ofta tycker jag det verkar som hon inte blir helt nöjd på mig. Eller, nöjd blir hon. För stunden... men ett par timmar senare är det dags igen. Hon är dessutom väldans besvärlig att amma med, så nyfiken på allt runtomkring och har inte alls ro att ligga o mysa med mamma... Men, det kommer nog ta ett par veckor till innan jag verkligen gör något åt det! I skåpet står et paket ersättning o ett paket gröt. Gröten är oöppnad o ersätningen har använts en gång. Det tar liksom emot, när jag har mat att ge henne... Hon ska äta vanlig mat resten av livet, så vad gör ett par veckor till med krånglig amning??
Jaja, kanske skulle ta tag i dammsugningen också, så kan jag vara riktigt nöjd med mig själv sen. Eller inte, för nu vaknade Freja.... ;)♥
Lovis har idag med sig kaka att kalasa på med sina kompisar på förskolan, hon var pirrig imorse när vi lade ner kakan i burkar. Hon räknade noga så att det skulle räcka till alla barn och fröknar. Hon konstaterade att det var några för många "om en mamma kanske också vill smaka".
Freja, lilla loppan, har sovit nästan hela natten! Hon somnade runt 20 igår kväll, var vaken lite runt 21 för ett par rejäla blöjbyten... Men somnade snart om igen. Jag gav henne mat innan jag somnade runt 23, sen åt hon inte förräns runt 0730 imorse. Skönt, men jag känner mig ännu tröttare idag än vad jag gjorde igår! Konstigt nog!
Funderar så på om jag ska börja ge henne nåt mer att äta snart, ibland går det bra, som inatt. Men ofta tycker jag det verkar som hon inte blir helt nöjd på mig. Eller, nöjd blir hon. För stunden... men ett par timmar senare är det dags igen. Hon är dessutom väldans besvärlig att amma med, så nyfiken på allt runtomkring och har inte alls ro att ligga o mysa med mamma... Men, det kommer nog ta ett par veckor till innan jag verkligen gör något åt det! I skåpet står et paket ersättning o ett paket gröt. Gröten är oöppnad o ersätningen har använts en gång. Det tar liksom emot, när jag har mat att ge henne... Hon ska äta vanlig mat resten av livet, så vad gör ett par veckor till med krånglig amning??
Jaja, kanske skulle ta tag i dammsugningen också, så kan jag vara riktigt nöjd med mig själv sen. Eller inte, för nu vaknade Freja.... ;)♥
hektiska dagar!
Ojoj, det har varit några hektiska dagar nu! Först Frejas dop och alla förberedelser inför det, baka bröd och koka marmelad, fixa med häften om henne, ordna med musik i kyrkan, kläder att ha på oss... Iallafall så blev dopet jättebra, jag är så nöjd! Freja var nöjd i kyrkan, prästen höll ett fint doptal och sångerna som sjöngs vart så fina! Jag verkligen älskar texterna på dem båda, de säger precis vad jag vill säga till Freja!
Även själva kalaset efteråt var jättemysigt, några avhopp i sista minuten vilket alltid är tråkigt, men så blir det ju nästan alltid. Väldigt trevligt var det iallafall! Superfina presenter fick hon med, lillfian! ♥ Hon var så duktig hela dagen, imponeras så ofta över hur nöjd hon är. Bara hon får vara i en (för tillfället ofta min) famn så är hon nöjd, och i famnen är väl var en liten bäbis hör hemma? Iallafall så anser jag att mina bäbisar hör hemma i en famn, de kommer att tillbringa stor del av livet på egen hand, så medans de är små tycker jag att de kan få hålla till i famnen, så nära det bara går!
Freja sover fortfarande på min mage. Med en mur av kuddar och madrass runt om oss (så att hon inte trillar ur sängen, lillhjärtat) sover vi tätt tätt mage mot mage. Det är så ljuvligt! Jag tror att hon njuter av det, och jag vet att jag behöver det! Lovis hade jag all tid i världen till att bara mysa med, henne hade jag på magen mest hela tiden.. Freja ligger så mycket själv om dagarna, när jag är med Lovis, att jag verkligen behöver sova med henne för att känna mig tillfreds. Och hon klagar inte heller, så... ;) Hon kommer tillbringa så många nätter själv i sin säng resten av livet! Och jag kommer tillbringa allt för många nätter utan bäbis på min mage, så jag passar på så länge jag har chansen!!! ♥ Det är bara M som inte riktigt är nöjd med denna lösningen... ;)
I lördags var jag på Ullared och M hade båda barnen hemma. Det var första gången som han hade båda så, en längre stund. Var iofs första gången han hade Freja en längre stund överhuvudtaget, och därmed första gången jag var ifrån henne en längre stund. Det gjorde ont i hjärtat, saknade henne många många gånger!! Fick tvinga mig att inte tänka på henne... Men det hade gått bra! Båda tjejerna hade varit nöjda och glada hela dagen, och jag kom hem till en glad familj, underbart!!! Och jag fick färdigt med julklappar, födelsedagspresenter och lite allt möjligt ordnat, så det var nog en bra dag för hela familjen!
Igår fyllde stora fina tjejen år, och vi har nu en 3-åring i familjen! Känns helt otroligt, kan inte förstå att hon är så stor!? 3 år liksom, det är ju värsta stora tjejen! Hon är så härlig att jag blir lycklig och varm i hjärtat av att bara tänka på henne! Igår var egentligen en förskoledag, men eftersom hon hade födelsedag fick hon ju vara hemma, såklart! Vi sjöng för henne på morgonen, M började sent. Vi hade slagit in paket, gjort bakelser och blåst upp ballonger. Hon låg i vår säng, och när vi smög oss in o började sjunga sov hon fortfarande. Men så såg man hur hon började le lite, när hon vaknade till och hörde sången. Underbara unge! Hon satte sig upp och rev snabbt upp första paketet. Sen andra. Resten hade hamnat bakom min rygg, så hon såg inte riktigt dem. Hon tittade sig lite undrande omkring, och jag frågade om hon ville haft mer paket. "neeej..." ;) Mitt i all iver så stor, och så förståndig på nåt sätt. Men så tog jag fram resten, och det riktigt lyste om henne. ♥
På förmiddagen kom hennes faddrar och deras lilla M och lekte, fikade och firade lite. Sen kom pappan hem på pannkakslunch, och på eftermiddagen kom nästa lilla kompis M och lekte, fikade och firade. Lovis hade bakat chokladbollar som hon bjöd på. På kvällen frågade jag henne om hon haft en bra födelsedag. "ja, en kalasdag" svarade hon, och sen skrattade hon när hon hörde att det blev som ett skämt av det hon sa. Kloka fina unge, kan inte förstå att hon har blivit så stor!!!
Jag har alltid älskat att fylla år, långt upp i vuxen ålder tyckte jag att det var en superhärlig dag! Sedan förlorade vi Gustav och den födelsedagen (bara 1 månad senare) var så fruktasnvärt tom, och det har aldrig känts riktigt lika bra efter det... Men nu så älskar jag barnens födelsedagar, och jag är sådär härligt spänd och förväntansfull dagarna innan. =)
Idag har vi varit på Barnens hus i Tidaholm, med mamma K och henner pojkar. Hennes äldsta och Lovis träffades på BB första gången, de fyller med 2 dagar emellan. Så imorgon är det dags för O att fylla 3 år! Vi firade dem tillsammans idag, och de hade jätteroligt! Lek nästan non stop mellan 10.30-16.00, med bara en liten paus för att fylla på magsäcken. En härlig dag, helt enkelt!!
Imorgon är det dags för kalas på förskolan, Lovis ser fram emot att få sin kanin. I år sitter det kaniner på väggen där det står när de fyller år och så där, förra året var det ankor. Lovis har pratat om sin kanin sedan i torsdags förra veckan, så det ska bli skönt att hon får den nu... ;) Själv har jag redan nu bestämt mig för att städa imorgon, på söndag blir det kalas och det är ju trevligt om det är lite städat då...? Eller, så blir det som det brukar bli. Jag hamnar i soffan, men Freja på magen. Myser bort hela dagen, leker bort hela eftermiddagen. Städar som en galning när M kommer hem, för att sedan hinna få en liten stund i soffan innan jag somnar, åter med Frejan på magen... Jösses, livet är bra härligt alltså!! ♥
dopförberedelser!
Igår var min snälla mamma här och hjälpte till att baka inför dopet. Vi bakade bröd, knäckebröd och kokade marmelad. Min fina mormor har också bakat två sorters bröd, så det blir nog bra det här. Bara en liten sak kvar att fixa, sen är jag redo för en dag på Ullared tillsammans med mamma, mormor, mormors syster och min syster imorgon. Ska bli roligt!
Lite nervöst är det dock, att vara ifrån Frejan en hel dag... Hon tar flaskan utan problem, så det kommer gå galant för M. Dessutom är ju Lovis hemma också, och hon kan ju alltid få Freja på bra humör, så det blir nog inga problem. Men ändå... jag ska vara ifrån henne hela dagen, hom längst har jag vart ifrån henne i en timma hittills...
Men jag måste säga att det ska bli lite bra att M får ha dem båda en hel dag. Han har ju i sin tur bara haft dem båda i en timma hittills, och det är inte fel att han får känna på att det inte alltid är en dans på rosor att ha två små älsklingar... ;)
Idag blir det till att åka till församlingshemmet o kolla lite, fixa det allra sista och sen ta helg! Lovis har önskat köttfärssås till middag idag och finaste maken har lovat att laga. Jag kan visst bara slappna av o mysa med Frejan?? En liten Freja som envist snurrar runt till mage varannan minut o sen ligger där o stönar o stånkar samtidigt som hon kravlar sig aningens bakåt. Lilla skrutta, det är så underbart att få vara en del av hennes vardag o se alla framsteg, stora som små!!! ♥
När vi drog upp rullgardinen imorse var det grått o trist ute, snön smälter bort o det kändes allmänt tråkigt. "vilken underbar dag det är idag!" utbrister Lovis då. Hahaha, ska verkligen försöka bli bättre på att se livet ut hennes ögon! Där finns inga onödiga problem och varje dag tenderar att bli bättre än den förra. Just nu sitter hon och leker i sitt dockskåp, där tillbringar hon mycke av sin tid. Jag tillbringar mycket av min tid i soffan utanför, och lyssnar på henne. Det är så otroligt härligt att höra, samtidigt som jag inte kan förstå hur stor hon har blivit! Hon fyller tre år på tisdag!!!
Nä, kanske bäst att sätta igång denna dagen, för att kunna ta helg nån gång...
Lite nervöst är det dock, att vara ifrån Frejan en hel dag... Hon tar flaskan utan problem, så det kommer gå galant för M. Dessutom är ju Lovis hemma också, och hon kan ju alltid få Freja på bra humör, så det blir nog inga problem. Men ändå... jag ska vara ifrån henne hela dagen, hom längst har jag vart ifrån henne i en timma hittills...
Men jag måste säga att det ska bli lite bra att M får ha dem båda en hel dag. Han har ju i sin tur bara haft dem båda i en timma hittills, och det är inte fel att han får känna på att det inte alltid är en dans på rosor att ha två små älsklingar... ;)
Idag blir det till att åka till församlingshemmet o kolla lite, fixa det allra sista och sen ta helg! Lovis har önskat köttfärssås till middag idag och finaste maken har lovat att laga. Jag kan visst bara slappna av o mysa med Frejan?? En liten Freja som envist snurrar runt till mage varannan minut o sen ligger där o stönar o stånkar samtidigt som hon kravlar sig aningens bakåt. Lilla skrutta, det är så underbart att få vara en del av hennes vardag o se alla framsteg, stora som små!!! ♥
När vi drog upp rullgardinen imorse var det grått o trist ute, snön smälter bort o det kändes allmänt tråkigt. "vilken underbar dag det är idag!" utbrister Lovis då. Hahaha, ska verkligen försöka bli bättre på att se livet ut hennes ögon! Där finns inga onödiga problem och varje dag tenderar att bli bättre än den förra. Just nu sitter hon och leker i sitt dockskåp, där tillbringar hon mycke av sin tid. Jag tillbringar mycket av min tid i soffan utanför, och lyssnar på henne. Det är så otroligt härligt att höra, samtidigt som jag inte kan förstå hur stor hon har blivit! Hon fyller tre år på tisdag!!!
Nä, kanske bäst att sätta igång denna dagen, för att kunna ta helg nån gång...
längtar...
till julen!!!
Jösses vilka julkänslor jag fick igår kväll, när det snöade sådär fint utanför fönstren och vi satt i soffan med en kopp te och tända ljus på bordet. Jag måste nog säga att min favoritårstid hela tiden är den som vi är på väg emot. Jag älskar julen såhär innana, och fram i februari börjar jag känna att det finns ingen bättre årstid än våren, och sådär håller det på. Ganska så behändigt...! =)
Lovis kom springandes alldeles lycklig imorse, med tindrande ögon sa hon "mamma, det är snö idag också.." Älskade unge, det finns inget bättre än att se henne glad och sprudlande, då blir hela jag alldeles lycklig!
Stackars lilla Freja är dock inte så pigg idag, alldeles ledsen o ena ögat rinner... Nu sover hon och jag hoppas hon är lite piggare när hon vaknar... Lilla hjärtat, lika lycklig som man blir när barnen är glada, lika ont gör det i hjärtat när de är ledsna och krassliga... ♥
Jag tänker så ofta på hur livet såg ut innan barnen, men jag kan verkligen inte komma ihåg hur det kändes. Hur det var att komma hem om kvällarna, och så var det bara M och jag. Inga barn som krävde uppmärksamhet, som ville leka inne på toaletten medans man sitter där, eller promt måste ammas samtidigt. Inga små tjejer som vill se på barnprogram och gärna vill ha ett knä att sitta i när man själv skulle behöva laga mat eller hänga tvätt. Inga barn som inte ville sova, som man fick läsa två sagor för och sedan sjunga tre sånger för, och sedan fick springa in till flera gånger under kvällen, och däremellan tvingas sitta på en liten stol precis utanför dörren.. Men inte heller några varma kramar av korta små armar, goa pussar och ett "jag har längtat efter dig". Inga glada skratt medans man sitter på toaletten, inga goda ursäkter för att strunta i tvätten. Inte några mysiga samtal när man läser saga. Ingen liten röst som ber om sånger, som vill ha extra kramar, extra pussar o behöver stoppas om på nytt... Inga små tjejer som gör varje dag till den bästa! Jag är så glad för att livet ser ut som det gör, det finns inte en dag då jag längtar tillbaka, till då det var bara vi. Ibland kan jag längta efter en kväll för oss själva, men det bästa är ändå att komma hem, och mötas av kramgoa tjejer!!! ♥
Jösses vilka julkänslor jag fick igår kväll, när det snöade sådär fint utanför fönstren och vi satt i soffan med en kopp te och tända ljus på bordet. Jag måste nog säga att min favoritårstid hela tiden är den som vi är på väg emot. Jag älskar julen såhär innana, och fram i februari börjar jag känna att det finns ingen bättre årstid än våren, och sådär håller det på. Ganska så behändigt...! =)
Lovis kom springandes alldeles lycklig imorse, med tindrande ögon sa hon "mamma, det är snö idag också.." Älskade unge, det finns inget bättre än att se henne glad och sprudlande, då blir hela jag alldeles lycklig!
Stackars lilla Freja är dock inte så pigg idag, alldeles ledsen o ena ögat rinner... Nu sover hon och jag hoppas hon är lite piggare när hon vaknar... Lilla hjärtat, lika lycklig som man blir när barnen är glada, lika ont gör det i hjärtat när de är ledsna och krassliga... ♥
Jag tänker så ofta på hur livet såg ut innan barnen, men jag kan verkligen inte komma ihåg hur det kändes. Hur det var att komma hem om kvällarna, och så var det bara M och jag. Inga barn som krävde uppmärksamhet, som ville leka inne på toaletten medans man sitter där, eller promt måste ammas samtidigt. Inga små tjejer som vill se på barnprogram och gärna vill ha ett knä att sitta i när man själv skulle behöva laga mat eller hänga tvätt. Inga barn som inte ville sova, som man fick läsa två sagor för och sedan sjunga tre sånger för, och sedan fick springa in till flera gånger under kvällen, och däremellan tvingas sitta på en liten stol precis utanför dörren.. Men inte heller några varma kramar av korta små armar, goa pussar och ett "jag har längtat efter dig". Inga glada skratt medans man sitter på toaletten, inga goda ursäkter för att strunta i tvätten. Inte några mysiga samtal när man läser saga. Ingen liten röst som ber om sånger, som vill ha extra kramar, extra pussar o behöver stoppas om på nytt... Inga små tjejer som gör varje dag till den bästa! Jag är så glad för att livet ser ut som det gör, det finns inte en dag då jag längtar tillbaka, till då det var bara vi. Ibland kan jag längta efter en kväll för oss själva, men det bästa är ändå att komma hem, och mötas av kramgoa tjejer!!! ♥
jag ser det snöar...
Ja, idag var det minsann vitt på marken när vi vaknade! Lovis hoppade upp snabbare än någonsin för att titta ut genom fönstret, och få se snön som yrde runt därutanför! =)
De har fotograferats på förskolan idag. Både gruppbild och porträttbild. Finaste Lovan hade ny klänning med blåa byxor dagen till ära, så fin så! De blå byxorna var det viktigaste, så det var ju bara att rätta sig efter det. Hon fick skjuts hem av en av fröknarna, så jag slapp ge mig ut i snöyran och hämta henne igen. Dessutom så kom hon hem tidigt, så det blev en riktig bonusdag tillsammans! ♥
Idag är vi båda lite trötta, jag har ont i halsen och känner mig lite hängig. Lovan verkar mest trött, vet inte riktigt varför - hon har sovit riktigt bra senaste 3-4 veckorna! Men men, det behöver väl inte alltid finnas en uppenbar anledning, eller hur?
I veckan var vi ju dessutom inne i stan och fotade henne för lokaltidningen, för om en vecka fyller hon tre år, vår stora kloka fina underbara tjej!! Kan inte tro att det är sant, att min lilla tös har blivit så stor!!? Nästa helg ska vi ha kalas här hemma och för några veckor sedan satt hon och gjorde så fina kort till alla släktingar, som hon sedan lade på brevlådan. Med omsorg valde hon vilka färger alla skulle få på sina kort, vad det skulle vara för några dekorationer på korten och så skrev hon fint sitt namn under själva hälsningen.
Iallafall, när vi var på väg till stan för fotograferingen snubblade hon och slog näsan i asfalten, så den är riktigt skrubbad nu. Fint minne att ha på korten! ;)
På söndag ska vi ha dop för älskade lillfian! FREJA Ester Madelaine ska hon heta, vårt lilla hjärta. Jag har en hel del att fixa inför söndag, och så ska jag desstuom till Ullared på lördag, kanske inte bästa tajmingen.. Men det ska bli mysigt med dopet, jag har hittat så fina sånger som jag ser fram emot att få höra, och fina faddrarna ska också få sitt uppdrag officiellt.
Nu blir det mat här, sen ytterligare lite mys i soffan innan jag sätter igång och grejar. Det är verkligen dethär som är livet; lediga hemmadagar med mina tjejer!!!
De har fotograferats på förskolan idag. Både gruppbild och porträttbild. Finaste Lovan hade ny klänning med blåa byxor dagen till ära, så fin så! De blå byxorna var det viktigaste, så det var ju bara att rätta sig efter det. Hon fick skjuts hem av en av fröknarna, så jag slapp ge mig ut i snöyran och hämta henne igen. Dessutom så kom hon hem tidigt, så det blev en riktig bonusdag tillsammans! ♥
Idag är vi båda lite trötta, jag har ont i halsen och känner mig lite hängig. Lovan verkar mest trött, vet inte riktigt varför - hon har sovit riktigt bra senaste 3-4 veckorna! Men men, det behöver väl inte alltid finnas en uppenbar anledning, eller hur?
I veckan var vi ju dessutom inne i stan och fotade henne för lokaltidningen, för om en vecka fyller hon tre år, vår stora kloka fina underbara tjej!! Kan inte tro att det är sant, att min lilla tös har blivit så stor!!? Nästa helg ska vi ha kalas här hemma och för några veckor sedan satt hon och gjorde så fina kort till alla släktingar, som hon sedan lade på brevlådan. Med omsorg valde hon vilka färger alla skulle få på sina kort, vad det skulle vara för några dekorationer på korten och så skrev hon fint sitt namn under själva hälsningen.
Iallafall, när vi var på väg till stan för fotograferingen snubblade hon och slog näsan i asfalten, så den är riktigt skrubbad nu. Fint minne att ha på korten! ;)
På söndag ska vi ha dop för älskade lillfian! FREJA Ester Madelaine ska hon heta, vårt lilla hjärta. Jag har en hel del att fixa inför söndag, och så ska jag desstuom till Ullared på lördag, kanske inte bästa tajmingen.. Men det ska bli mysigt med dopet, jag har hittat så fina sånger som jag ser fram emot att få höra, och fina faddrarna ska också få sitt uppdrag officiellt.
Nu blir det mat här, sen ytterligare lite mys i soffan innan jag sätter igång och grejar. Det är verkligen dethär som är livet; lediga hemmadagar med mina tjejer!!!
brrr!!
Idag är det kallt! Har just varit och lämnat storasyser på förskolan, sent som vanligt och lillfian fick smyga in till kompisarna som redan hade börjat samlingen... Men hon verkade inte allt för ledsen för det idag. Fattar inte hur vi alltid kan bli så sena!? Men det är så mysigt att ligga kvar länge i sängen och kramas och busa med tjejerna, rätt som det är är klockan halv nio och vi borde snart vara på väg, o då har vi inte ätit frukost än... Jaja, hon njuter nog också av våra mysmornar!
Freja ligger ute i vagnen och sover. Har lagt dit en termometer idag för att se hur pass varmt det är... Tycker det är svårt att veta... Hon sover så mycket bättre i vagnen än om hon sover här inne, hon är gladare och piggare under eftermiddagen om hon fått sova ordentligt i vagnen på förmiddagen. Det är bara så svårt ibland att låta henne ligga kvar, det är ju den stunden som jag har att kunna mysa helt med henne, när Lovan är iväg... ;)
Hon har börjat äta så mycket på nätterna nu, minst två gånger och ibland tre varje natt. Hon är stor till växten, lång och tjock som en 5-månaders bäbis. På BVC tror de att hon behöver mer mat, eller iallafall att hon får ersättning på kvällen så att vi vet att hon äter ordentligt. Men det tar emot att ge henne annat, när jag har mjölk... Vi får se, ett tag till får hon fortsätta äta på mig iallafall. Det är ju dessutom otroligt mysigt!
Ikväll ska jag på inredningsparty hos fd jobbarkompis S, ska bli jättekul! Dels att komma iväg lite (har ju visserligen med mig Freja, men ändå - det är ju annat än att gå hemma hela dagarna...) men också spännande med inredningsparty för det har jag aldrig varit på! Lovis o pappa får då lite mys här hemma på egen hand.
Jag borde verkligen ta tag i städningen! Medan Freja sover, så jag kan passa på att lukta lite på henne sen... Alltså, finns det något bättre än att få borra in näsan i en naken bäbis, och bara lukta...!? Det är lycka, det! ♥
Freja ligger ute i vagnen och sover. Har lagt dit en termometer idag för att se hur pass varmt det är... Tycker det är svårt att veta... Hon sover så mycket bättre i vagnen än om hon sover här inne, hon är gladare och piggare under eftermiddagen om hon fått sova ordentligt i vagnen på förmiddagen. Det är bara så svårt ibland att låta henne ligga kvar, det är ju den stunden som jag har att kunna mysa helt med henne, när Lovan är iväg... ;)
Hon har börjat äta så mycket på nätterna nu, minst två gånger och ibland tre varje natt. Hon är stor till växten, lång och tjock som en 5-månaders bäbis. På BVC tror de att hon behöver mer mat, eller iallafall att hon får ersättning på kvällen så att vi vet att hon äter ordentligt. Men det tar emot att ge henne annat, när jag har mjölk... Vi får se, ett tag till får hon fortsätta äta på mig iallafall. Det är ju dessutom otroligt mysigt!
Ikväll ska jag på inredningsparty hos fd jobbarkompis S, ska bli jättekul! Dels att komma iväg lite (har ju visserligen med mig Freja, men ändå - det är ju annat än att gå hemma hela dagarna...) men också spännande med inredningsparty för det har jag aldrig varit på! Lovis o pappa får då lite mys här hemma på egen hand.
Jag borde verkligen ta tag i städningen! Medan Freja sover, så jag kan passa på att lukta lite på henne sen... Alltså, finns det något bättre än att få borra in näsan i en naken bäbis, och bara lukta...!? Det är lycka, det! ♥
underbara söndag!
Igår var vi på middag hos M's syster, mycket trevligt! Lovis hade en härlig kväll hos mormor o morfar, hon hade packat sin lilla väska och såg fram emot en kväll med mycket mys och bus! Och det blev det nog! Hon och mormor hade pysslat lite först, limmat fina saker på fina pinnar. Marcus o jag fick varsitt fint paket när vi kom och hämtade henne idag. Älskade unge, hon är så duktig! =)
Igår kväll hade de ätit tacos. Sen hade min syster kommit hem med en kompis, och skulle göra sig iordning för en utekväll. Lovis hade då varit inne hos henne och lekt lite, och under tiden hade mamma o pappa plockat undan tacosen och plockat fram lite godis. Sen hade Lovis kommit ut och sett att godiset stod på bordet, och bara stirrat och sägt, helt förvånad "Va??! Har ni börjat utan mig???!" Haha, så underbart! Hela hennes värld kretsar kring henne, hon är så van vid att hon är medelpunkten här hemma.
En annan sak som var så härligt, som hon sa häromdagen. M började jobba redan vid 07, och hade åkt till jobbet innan vi vaknade. Då brukar han ringa sen på morgonen, och Lovis brukar få svara. Så frågade M henne vad hon gjorde. "jag gör... lite vad jag vill" svarade hon, och det lät så härligt! Precis så livet ska vara när man är tre år, att man gör lite vad man vill. Inga måsten, inga krav. Så himla glad att hon får chansen att vara hemma lite mer! 15 timmar är precis lagom för henne, det märks att hon tycker det är jätteroligt när hon är där, hon trivs så bra med både kompisarna och personalen. Men så märks det också att hon tycker det är skönt att få vara hemma, att hon njuter av tiden med mig och lillsyrran. Det känns som en lagom kombination för vår 3-åring; 15 timmar på förskolan och resten av tiden hemma.
Jag skulle kunna skriva hur mycket fantastiska saker som helst, som hon säger. Alltså, jag förstår att alla mammor känner så, men hon är den härligaste ungen som finns! Så glad, positiv och social. Så omtänksam, snäll, mysig och kärleksfull. Freja är naturligtvis också fullkomligt ljuvlig och gör mig till den lyckligaste människan på jorden flera gånger varje dag, men det ploppar ju inga kommentarer ur munnen på henne. Hon mest tittar på mig med sina stora nyfikna ögon och ler sitt tandlösa ljuvliga leende och då bara känns livet precis som det ska vara!
Igår kväll hade de ätit tacos. Sen hade min syster kommit hem med en kompis, och skulle göra sig iordning för en utekväll. Lovis hade då varit inne hos henne och lekt lite, och under tiden hade mamma o pappa plockat undan tacosen och plockat fram lite godis. Sen hade Lovis kommit ut och sett att godiset stod på bordet, och bara stirrat och sägt, helt förvånad "Va??! Har ni börjat utan mig???!" Haha, så underbart! Hela hennes värld kretsar kring henne, hon är så van vid att hon är medelpunkten här hemma.
En annan sak som var så härligt, som hon sa häromdagen. M började jobba redan vid 07, och hade åkt till jobbet innan vi vaknade. Då brukar han ringa sen på morgonen, och Lovis brukar få svara. Så frågade M henne vad hon gjorde. "jag gör... lite vad jag vill" svarade hon, och det lät så härligt! Precis så livet ska vara när man är tre år, att man gör lite vad man vill. Inga måsten, inga krav. Så himla glad att hon får chansen att vara hemma lite mer! 15 timmar är precis lagom för henne, det märks att hon tycker det är jätteroligt när hon är där, hon trivs så bra med både kompisarna och personalen. Men så märks det också att hon tycker det är skönt att få vara hemma, att hon njuter av tiden med mig och lillsyrran. Det känns som en lagom kombination för vår 3-åring; 15 timmar på förskolan och resten av tiden hemma.
Jag skulle kunna skriva hur mycket fantastiska saker som helst, som hon säger. Alltså, jag förstår att alla mammor känner så, men hon är den härligaste ungen som finns! Så glad, positiv och social. Så omtänksam, snäll, mysig och kärleksfull. Freja är naturligtvis också fullkomligt ljuvlig och gör mig till den lyckligaste människan på jorden flera gånger varje dag, men det ploppar ju inga kommentarer ur munnen på henne. Hon mest tittar på mig med sina stora nyfikna ögon och ler sitt tandlösa ljuvliga leende och då bara känns livet precis som det ska vara!
Blandade känslor
Igår var vi på kyrkogården och tände ljus inför helgen. Jag har alltid varit så rädd för kyrkogårdar, tyckte att det var otäckt att gå föbri där även i dagsljus. Men så begravde vi vårt egna lilla hjärta, vår egen son. Helt plötsligt var det som om jag förstod det fina i kyrkogårdar. Nu så älskar jag att vara där, och speciellt kring denna helgen. I mörkret, så man ser alla ljusen som brinner.
Igår var vi som sagt där, och det blev så fint hos Gustav nu. Ny lykta har han fått iår, en blå. En fin stjärna i mossa med texten "saknad" på, för det är vad han är. Saknad.
Det är så blandade känslor när jag är där, så ledsen för att vi aldrig fick chansen att lära känna honom, så ledsen för att han aldrig fått lära känna sina systrar. Så mycket smärta bakom sorgen, bakom saknaden. Men samtidigt tacksamhet för att han aldrig behövde ha ont, eller kämpa för att överleva här i våran värld. Han somnade in där han var trygg, precis under mitt hjärta med hjärtslagen som vaggvisa.
Och mitt i allt detta, en så otroligt stor tacksamhet och glädje för de barn jag har hos mig, Lovis och Freja som på något sätt gör att det är så mycket mer ljus än sorg i livet.
Jag slås av alla öden som finns på kyrkogårdar. Alla familjer som saknar någon när och kär, alla familjer som lever med tomhet och saknad. Några har dött unga andra gamla. Några mittemellan. Ingen saknad är större än någon annan, men kanske att det är lättare att acceptera ödet om den man saknar var gamal och hade levt klart sitt liv? Det känns liksom så orättvist, både mot Gustav och mot oss som är kvar, att han aldrig fick leva. Han har gått miste om så mycket, och vi har gått miste om livet tillsammans med honom. Lovis och Freja har gått miste om en storebor, och det känns så himla orättvist!! Mina fina älskade ungar, tänk att det skulle ha funnits en till!!!
Det saknas verkligen en storebror i vår familj, och även om jag tänker på det nästan varje dag, så slås jag lite extra starkt av saknaden en sånhär helg, när det uppmärksamma så mycket överallt...
Nu ska vi till svägerskan på middag, men på hemvägen ska vi ta en sväng förbi vår lilltsjärna och säga hej. Älskade saknade unge! Tänk att det kan kännas så trösterikt att sitta vid en grav och gråta litegrann...
Igår var vi som sagt där, och det blev så fint hos Gustav nu. Ny lykta har han fått iår, en blå. En fin stjärna i mossa med texten "saknad" på, för det är vad han är. Saknad.
Det är så blandade känslor när jag är där, så ledsen för att vi aldrig fick chansen att lära känna honom, så ledsen för att han aldrig fått lära känna sina systrar. Så mycket smärta bakom sorgen, bakom saknaden. Men samtidigt tacksamhet för att han aldrig behövde ha ont, eller kämpa för att överleva här i våran värld. Han somnade in där han var trygg, precis under mitt hjärta med hjärtslagen som vaggvisa.
Och mitt i allt detta, en så otroligt stor tacksamhet och glädje för de barn jag har hos mig, Lovis och Freja som på något sätt gör att det är så mycket mer ljus än sorg i livet.
Jag slås av alla öden som finns på kyrkogårdar. Alla familjer som saknar någon när och kär, alla familjer som lever med tomhet och saknad. Några har dött unga andra gamla. Några mittemellan. Ingen saknad är större än någon annan, men kanske att det är lättare att acceptera ödet om den man saknar var gamal och hade levt klart sitt liv? Det känns liksom så orättvist, både mot Gustav och mot oss som är kvar, att han aldrig fick leva. Han har gått miste om så mycket, och vi har gått miste om livet tillsammans med honom. Lovis och Freja har gått miste om en storebor, och det känns så himla orättvist!! Mina fina älskade ungar, tänk att det skulle ha funnits en till!!!
Det saknas verkligen en storebror i vår familj, och även om jag tänker på det nästan varje dag, så slås jag lite extra starkt av saknaden en sånhär helg, när det uppmärksamma så mycket överallt...
Nu ska vi till svägerskan på middag, men på hemvägen ska vi ta en sväng förbi vår lilltsjärna och säga hej. Älskade saknade unge! Tänk att det kan kännas så trösterikt att sitta vid en grav och gråta litegrann...
fredag igen!
Alltså, hjälp vad fort veckorna går!!! Var det verkligen inte någon dag extra på veckan när man jobbade...? Det är redan fredag igen, och Lovis o jag sitter här o planerar fredagsmyset. Lovis är mest intresserad av godis eller popcorn, jag funderar på maten... Freja sitter i sin babysitter och gungar, skrattar och leker med gymmet jag har ställt framför. Hon kan sitta där i över en timma och vara nöjd, underbara unge! Inatt har hon sovit hela natten, 21.00 - 05.30 och vi är båda utvilade och pigga idag!
Igår skulle vi in till stan och ta kort till tidningen, mitt stora lilla hjärta fyller ju snart 3 år!!! Lovis var spänd inför fotograferingen och skulle springa före mig till bilen, vilket resluterar i att hon trillar på asfalten och skrubbar upp näsan... Lilla skruttan! Som tur är så gjorde det nog inte så ont, men himla typiskt iför fotograferingen. På tisdag är det fotografering på förskolan också, hoppas det har gått ner lite tills dess.
Hon är så rolig, hon har förstått detta med att vi bor i Mullsjö, och vilken gata vi bor på. Och att mormor o morfar, gamlamormor o pappas jobb är i Habo. Men hon har svårt att förstå att både Habo och Mullsjö är mycket större än själva husen där de hon känner bor... När vi tex åker hem från mina föräldrar, frågar hon efter bara 100 meter "var är vi nu?" "i habo" "va?? fortfarande???" Och så fortsätter det tills jag svarar "i mullsjö" "va??? är detta mullsjö??" Haha, jag slås hela tiden av hur mycket det är som de ska lära sig och förstå om världen. Från att vara helt ovetandes till att kunna så mycket, tänk vad deras små huvuden har proppats fulla av saker de första åren! Inte konstigt att de sover mycket som små!!!
Nu blir det frukost, sen en promenad till affären när Freja somnar. Heldag med mys är vad som gäller!!! ♥
Igår skulle vi in till stan och ta kort till tidningen, mitt stora lilla hjärta fyller ju snart 3 år!!! Lovis var spänd inför fotograferingen och skulle springa före mig till bilen, vilket resluterar i att hon trillar på asfalten och skrubbar upp näsan... Lilla skruttan! Som tur är så gjorde det nog inte så ont, men himla typiskt iför fotograferingen. På tisdag är det fotografering på förskolan också, hoppas det har gått ner lite tills dess.
Hon är så rolig, hon har förstått detta med att vi bor i Mullsjö, och vilken gata vi bor på. Och att mormor o morfar, gamlamormor o pappas jobb är i Habo. Men hon har svårt att förstå att både Habo och Mullsjö är mycket större än själva husen där de hon känner bor... När vi tex åker hem från mina föräldrar, frågar hon efter bara 100 meter "var är vi nu?" "i habo" "va?? fortfarande???" Och så fortsätter det tills jag svarar "i mullsjö" "va??? är detta mullsjö??" Haha, jag slås hela tiden av hur mycket det är som de ska lära sig och förstå om världen. Från att vara helt ovetandes till att kunna så mycket, tänk vad deras små huvuden har proppats fulla av saker de första åren! Inte konstigt att de sover mycket som små!!!
Nu blir det frukost, sen en promenad till affären när Freja somnar. Heldag med mys är vad som gäller!!! ♥
härliga vardag!
Igår var v i och hälsade på kompisar som just fått en liten tjej... Så liten och alldeles brdårande!!! Jag förstår inte hur jag kan bli så bäbissugen hela tiden, jag har ju en nästanbäbis här hemma... ;) Men Freja blev så stor i jämförelse, speciellt som detta lilla underverk nu, 1 månad gamal, väger nästan ett kilo mindre än vad Freja någonsin gjorde.. ;)
Idag har jag varit hos tandläkaren, Freja var med mig och Lovis var hos sin gamlamormor. Freja skötte sig fint, charmade tandläkaren och sköterskan (eller vad heter den som sitter brevid?). Hon smilade upp sig rejält, och jag som trodde att hon skulle sova hela tiden där inne... =) Lovis hade lekt med gamlamormor under tiden, hon älskar att vara där! Det är en sån lyx, för alla inblandade, att ha henne. De trivs bra tillsammans och vi har en barnvakt som nästan alltid kan ställa upp, även om vi är sent ute med att fråga. En barnvakt som vi dessutom vet att Lovis har det så bra tillsammans med!
Efter middag hos snälla mormor åkte vi upp till kyrkogården och gjorde fint hos storebror! Han fick granris och en fin stjärna i vitmossa med texten "saknad" på, så nu ser det fint och ombonat ut! Jag älskar att vara där o greja, och det märks att Lovis också tycker om det. Hon går där och fixar och ordnar, plockar lite med hans grejer och lite då och då säger hon "min lille Gustav" med såndär omhändertagande röst. Älskade lilla unge!!! Tänk vad hennes vardag rymmer, som så många aldrig behöver uppleva. Det gör så ont i mig när jag tänker på hur hennes liv skulle, och borde, ha varit!
Har två vänner som är gravida nu, de har kommit ungefär halvvägs o gjort första ultraljudet. Kan inte låta bli att tänka på vilket mirakel det är! Vilken känsla det är, att få en liten smygtitt på sitt barn! Vilken grej, tänk vad forskningen utvecklas! Genom hud, vävnader och fett kan man se det lilla knytet. Vi har dessutom gjort 3Dultraljud på både Lovis och Freja, vilket var så otroligt fantastiskt!!! Jag kan sätta mig ibland och titta på de små filmerna vi fick med oss därifrån. Jag älskar verkligen att vara gravid, jag gjorde det redan med Gustav men ännu mer efter att vi förlorat honom, och verkligen förstått vilket under det hela är!! Att få vara med och skapa en helt ny liten människa, det finns inte ord som räcker för att beskriva det fantastiska i det hela!
M är iväg och spelar hockey, båda tjejerna sover. Hoppas kunna tillbringa kvällen för mig själv i soffan. =)
Idag har jag varit hos tandläkaren, Freja var med mig och Lovis var hos sin gamlamormor. Freja skötte sig fint, charmade tandläkaren och sköterskan (eller vad heter den som sitter brevid?). Hon smilade upp sig rejält, och jag som trodde att hon skulle sova hela tiden där inne... =) Lovis hade lekt med gamlamormor under tiden, hon älskar att vara där! Det är en sån lyx, för alla inblandade, att ha henne. De trivs bra tillsammans och vi har en barnvakt som nästan alltid kan ställa upp, även om vi är sent ute med att fråga. En barnvakt som vi dessutom vet att Lovis har det så bra tillsammans med!
Efter middag hos snälla mormor åkte vi upp till kyrkogården och gjorde fint hos storebror! Han fick granris och en fin stjärna i vitmossa med texten "saknad" på, så nu ser det fint och ombonat ut! Jag älskar att vara där o greja, och det märks att Lovis också tycker om det. Hon går där och fixar och ordnar, plockar lite med hans grejer och lite då och då säger hon "min lille Gustav" med såndär omhändertagande röst. Älskade lilla unge!!! Tänk vad hennes vardag rymmer, som så många aldrig behöver uppleva. Det gör så ont i mig när jag tänker på hur hennes liv skulle, och borde, ha varit!
Har två vänner som är gravida nu, de har kommit ungefär halvvägs o gjort första ultraljudet. Kan inte låta bli att tänka på vilket mirakel det är! Vilken känsla det är, att få en liten smygtitt på sitt barn! Vilken grej, tänk vad forskningen utvecklas! Genom hud, vävnader och fett kan man se det lilla knytet. Vi har dessutom gjort 3Dultraljud på både Lovis och Freja, vilket var så otroligt fantastiskt!!! Jag kan sätta mig ibland och titta på de små filmerna vi fick med oss därifrån. Jag älskar verkligen att vara gravid, jag gjorde det redan med Gustav men ännu mer efter att vi förlorat honom, och verkligen förstått vilket under det hela är!! Att få vara med och skapa en helt ny liten människa, det finns inte ord som räcker för att beskriva det fantastiska i det hela!
M är iväg och spelar hockey, båda tjejerna sover. Hoppas kunna tillbringa kvällen för mig själv i soffan. =)
det är så roligt att prata med henne!
Igår var jag och tjejerna ute och gick. Lovis satt och räknade upp några av släktingarna på fingrarna, hon gör det ibland. Varför vet jag inte... ;)
"Detta är Johanna, detta Linnéa och detta Amanda. Dethär är jag och sista är Freja. Du är inte med. Du är på bendeceét (BVC) och väger pappa"
Det lät så roligt, så naturligt liksom. Hon vet så otroligt mycket om världen, förstår så mycket och kan otroligt mycket. Ändå så är det så mycket som är självklart i min värld, men som ser ut på annat sätt i hennes värld. Det är så underbart att prata med henne, få ta del av hennes tankar och funderingar, och få höra hur världen ser ut i en treårings ögon. Där alla vägs på BVC. ;)
"Detta är Johanna, detta Linnéa och detta Amanda. Dethär är jag och sista är Freja. Du är inte med. Du är på bendeceét (BVC) och väger pappa"
Det lät så roligt, så naturligt liksom. Hon vet så otroligt mycket om världen, förstår så mycket och kan otroligt mycket. Ändå så är det så mycket som är självklart i min värld, men som ser ut på annat sätt i hennes värld. Det är så underbart att prata med henne, få ta del av hennes tankar och funderingar, och få höra hur världen ser ut i en treårings ögon. Där alla vägs på BVC. ;)
ny vecka...
Så var helgen slut igen. Lovan är tillbaka på förskolan efter att ha varit hemma förra veckan, då det gick ögoninflammation på avdelningen. Hon var alldelse sprallig här på morgonen, hon längtade till sina kompisar och till sin "kärek" Filip. Lilla stumpan, hon är verkligen kär! ♥
Helgen var full med trevligheter, lördagen tillbringades nästan helt och hållet med vänner, vilket alltid är härligt! En mysig kväll med massa skratt och vi var inte hemma förrän efter 23. Lovis somnade sent, men det var nog bra med tanke på vintertiden... De andra håren har vi haft stora bekymmer att hålla henne vaken efter 18 på kvällen, när klockan ställts om. Och det har hållt i sig i flera månader... Men nu verkar det som om hon redan är i fas. Antingen så var det bra att hon var uppe så länge, eller så har hon bara blivit större...? ;) Iallafall så var det som vanligt kul att se henne leka med kompisarna M och M. De verkar tycka om att träffas alla tre, och leker faktiskt hyfsat bra tillsammans nu!
Freja sover på soffan, jag har sovit en liten stund jag med. Hade sån fruktansvärd huvudvärk innan, nu känns det lite bättre. Det är snart dags att stoppa lillfian i vagnen och gå till affären innan vi hämtar hem storasyster! I eftermiddag blir det bara mys här hemma, känner att jag behöver vila bort lite mer huvudvärk...
