så mycket vilja - så lite tid
Med en ny liten bäbis föddes också lusten för bloggen igen. Ändå en härlig känsla när man tittar in här efter mer än 9 månader borta och ser att i snitt 10-13 tappra människor fortfarande tittar in dagligen. Och när känslorna svämmar över väcks också behovet av att sätta dem på pränt. Dendär författardrömmen lever ju kvar! Dock kvarstår ju fakta, med en ny liten bäbis försvann också mycket tid. (Visst, mycket ammande i soffan blir det, men att beundra och lukta bäbis i nacken tar också tid!)
Denhär ljuvliga gossen trollbinder mig!
När Lovis föddes, ungefär i samma tid som Alvar kom, njöt jag av att ha tid för julmys och förberedelser, jag fixade och donade lite varje dag och kände att julen var mer än välkommen när den kom. Jag trodde i min enfald att det skulle vara så nu med, att vi skulle pyssla lite varje dag och hinna så mycket. Nu är det inte ens en vecka kvar och jag ger upp. Det kommer ju att bli jul ändå, men jag har verkligen inte hunnit så mycket som jag hade önskat. Tänker att tjejerna inte märker av det, det viktigaste blir ju gjort, och att det är huvudsaken.
Mitt motto för året har varit "do more of what makes you happy" och det är vad jag satsar på!
These three make me happy!
Kommentarer
Trackback
