Minnen och kreativitet

Kvällen har tillbringats på Blomsterlandet, tillsammans med 13 andra saknande föräldrar. Kreativiteten har flödat och minnen har delats. Sorgen blir mer påtaglig sånnahär kvällar samtidigt som det känns så väldigt mycket lättare - att få ägna en stund åt Gustav, där han och hans himla-kompisar alldeles naturligt och utan krusiduller är i fokus är skönt! Och välbehövligt, mitt när livet annars rullar på i en faslig takt.

En stjärna blev det, som de flesta åren. Till vår Lillstjärna.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0