Tack, men nej tack, de fingrarna kan du behålla för dig själv!

Något av det värsta jag vet är när fingrarna blir skrynkliga. Jag tycker inte om att bada med händerna under vattnet, jag tycker inte om att duscha länge. Jag jag svårt för att diska, hänga tvätt, simma med fingrarna ihop (vilket leder till att jag simmar med spretande fingrar, föreställ dig hur lätt det är att ta sig fram i snabb fart då..) skala potatis och tvätta håret på barnen. När jag var gravid oroade jag mig inte alls för att det skulle vara svårt med en liten bäbis, att amningen skulle krångla, för sömnlösa nätter eller något annat normalt. Jag oroade mig för att jag inte skulle klara av att bada mitt barn, för fingrarna skulle bli så skrynkliga.

(Det var ju såklart inte ett så stort problem som jag tänkte. Dels så var ju skälva badstunden faktiskt mysigare än vad skrynklat är obehagligt, och dels så  hade hon ju en pappa som badade henne emellanåt. ;-) )

Men fortfarande så fixar jag inte skrynkliga fingrar. Så när tjejerna har badat i 80 minuter, och Lovis vill att jag ska känna på hennes fingrar...


Då har jag svårt att inte skrika högt och därmed riskera att smitta henne med detta konstiga, jobbiga fenomen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0