En kreativ afton!

I veckan har jag pysslat ihop inte mindre än tre dekorationer till gravarna, inför alla helgon. Tillsammans med andra mammor och en pappa till saknade små. Det är tredje året i rad nu som vi från Spädbarnsfonden anordnar detta, och det är så otroligt uppskattat. Personalen på Blomsterlandet är fantastisk! Det har varit samma två personer som hållit i det alla åren, och de kommer ihåg vad vi gjort tidigare och (åtminstone så säger de det... ;-)) ser själva fram emot detta. 

Jag gjorde en stjärna till vår lillstjärna, såklart. 


Det känns så fint att få göra något eget. Att få lägga tid och fokus på något som berör Gustav, det gör mig så gott! Allt annat i vardagen rullar på och jag hinner sällan stanna upp och tänka, känna, längta eller sakna. Hinner inte minnas, bara konstatera att livet blev som det blev. Att då få göra något kreativt och hinna ta sig tid att minnas, känna och sakna. Att sörja, för ännu gör såret ont. Och att göra det tillsammans med andra föräldrar, som också sörjer på samma sätt. Som också lever med en vardaglig saknad och ständig smärta. Men som också kan skratta och samtidigt veta att ingen glömt. Att alla sörjer och saknar, trots skratt och glädje. Och just det faktum gör att saknaden känns lättare att bära.

Jag passade också på att göra dekorationer till farmor och morfar.



Personligt känns extra fint!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0