En sån där mamma...
Ja, idag var jag en såndär mamma som jag önskar att jag var varje morgon - tålmodig och tillmötesgående. Oftast känner jag mig tyvärr ganska stressad på mornarna, skyndar oss på med kläderna och iväg. Det finns sällan tid för att leka eller låta Lovis byta kläder 3 gånger, eller låtsas som att jag inte ser Freja, som gömt sig bakom händerna, när det är dags att klä på sig. ;)
Men idag så! Jag bestämde mig för att ta bilen och därmed är det inte riktigt lika viktigt att komma iväg i tid. Lovis och jag hann leka lite gladiatorer innan vi väckte Freja. Sen önskade Lovis att få cykla till dagis och efter ett snabbt övervägande gick jag med på det. Detta resulterade i att hon tog på sig sin overall själv, utan minsta protest, vilket i sin tur ledde till att jag hann "leta" lite efter Freja innan jag klädde henne.
En superduktig tjej cyklade sen iväg, snabbt och enkelt, medan jag nästan fick småspringa med vagnen för att hinna med. :) Två glada tjejer vinkade sen på mig i fönstret, när jag gick hem för att hämta bilen. Och väl hemma kunde jag konstatera att jag antagligen hade hunnit med tåget, iallafall.
Ja, vissa mornar är livet lite roligare och dagen känns så himla mycket lättare av att veta att det bara vad glada miner hela morgonen.
Synd att det går så länge mellan dehär mornarna inträffar bara! Fast å andra sidan; hade varje morgon varit sådär bra, då hade man väl inte uppskattat det??
