kramkalas!
Tjejerna hade kramkalas i soffan alldeles nyss. De tycker båda att det är väldigt mysigt, till en början. Efter en stund börjar Freja känna att det är lagom och säger ifrån. Lovis brukar vara duktig och sluta. Men inte nu. Hon kramade och kramade, och Freja skrek och försökte slita sig loss.
Jag: Lovis, du måste sluta krama henne när hon inte vill mer.
Lovis. Jag försöker, men ibland vill mina armar inte sluta krama henne. De älskar henne så mycket!
Jag: Lovis, du måste sluta krama henne när hon inte vill mer.
Lovis. Jag försöker, men ibland vill mina armar inte sluta krama henne. De älskar henne så mycket!
Kommentarer
Postat av: Susanne Tonér
Alldeles underbart!
Hälsar Susanne
Trackback