Syskonkärlek

Frejas förälskelse gentemot Alvar håller i sig. Hon får verkligen inte nog av honom. 

Häromdagen låg hon brevid honom på sängen och viskade "Alvar, jag älskar verkligen dig. Du är så värdefull. Jag tycker verkligen att du är så himla söt." Alvar tittade storögt på henne, och tog emot allt vad hon sa. Han klappade henne sen på hakan, varpå Freja skrattade till och sa, men sin allra vuxnaste röst, "Tack Alvar, jag vet att du älskar mig med". 

Tänker ofta att den finaste gåvan jag ger mina barn är varandra. Tre barn innebär färre resor, mindre julklappar och så vidare, ytterligare ett barn kostar. Men lyckan när de tittar på varandra med dedär kärleksfulla blickarna, eller fnissar tillsammans tills någon måste skynda sig på toa. Vetskapen att vad som än händer så kommer de förhoppningsvis att ha varandra, den väger upp!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0