STOR dag!
Eller, om man ska vara riktigt noga är den riktiga stora dagen först om några veckor, men i måndags var det en liten försmak på den stora dagen. Då var det nämligen dags för Lovis att börja på fritids!
Veckan innan var Lovis och jag på stan och förberedde inför skolstarten. (??!!?? Vad hände egentligen, hon är ju fortfarande min lilla och behöver så mycket vägledning och trygghet, och bekräftelse och närhet, och kramar och omhändertagande. Och ändå sägs det vara dags för skolstart!)
Jag blir alldeles till mig av stolthet när jag tittar på henne, min fina lilla unge som nästan alldeles nyss var en bäbis. Jag minns så väl när hon kom, när hon äntligen låg där på mitt bröst. Så perfekt var hon! Så liten (fast liksom ändå ganska så stor..) och helt ny. Detdär nya fascinerar mig så mycket! Man vet ingenting om det lilla knytet, men man skulle göra allt för att skydda det mot ont. Man har aldrig träffat det förr, men älskar det redan, så mycket. Man vet ingenting om framtiden, mer än att vad som än händer, så kommer man vara så stolt!
Lovis var från början en såndär mönsterbäbis. Alltid nöjd (kan bero på att hon alltid var i famnen...), sov bra och åt var 4:e timma, smidigt och snabbt. Älskade vagnen, trivdes i bilen. Smidig liksom. Och från början kändes allt så självklart! Lite som att det alltid varit meningen att just hon skulle komma till oss! <3
Hon blev ju större, och i takt med att hon växte så växte hennes vilja och temperament. ;-) Men också hennes omtänksamhet, tålamod och ödmjukhet. Det finns så mycket snällhet och fint i den där lilla ungen! <3
Och nu då, nu är det alltså dags för den där lillan att börja fritids, och alldeles snart skolan! En helt ny värld tar vid, och hon är så förväntansfull. Sådär så att jag bara står och tittar på henne, och mitt inre bubblar över av värme, och jag minns hur det kändes.
Jag hade en rosa ryggsäck när jag började. Lovis har en svart axelrems-väska med Monster high på. Min fina lilla älskling är allt lite tuffare än vad hennes mamma var! <3
