en ganska så vanlig blogg, fast min

Lovis älskar att bära Freja, att ha henne i knät och hålla henne i handen när hon går. Hon får dock inte bära henne, har vi sagt. I ett svagt ögonblick sa jag dock något i stil med "enda gången du får bära Freja, är om hon är på väg upp för trappen"

och en (snart) 4-åring har ju lösningar på allt!

Lovis sätter sig en bit upp i trappan, och ropar på Freja.
"Freja, hej! Titta var jag är, Freja!"
Freja blir jätteglad och kommer genast fram till trappan för att göra sin syster sällskap. Hon hinner inte mer än att sätta första foten på trappsetget förrän Lovis reser sig;
"men lilla gumman, du får ju inte klättra i trappan!" Sen lyfter hon ner henne, fint och varsamt, och leder henne bort.

Vår stora, duktiga, underbara storasyster! ♥