ett litet litet risgryn...

... kan man nu skymta i Frejas mun. Än har den inte kommit upp särskilt mycket, men den känns och lyser lite vit om hon skrattar stort. ♥ Tänk att så små saker kan göra en så lycklig, på nåt konstigt sätt? Jag tänkte på det idag, vad spelar det egentligen för roll om hon har tänder eller inte? Men det är väl just att det är en liten utveckling, ett litet steg framåt som gör att man blir alldeles varm i hjärtat. En liten tand, liksom. Och än är det inte ens en tand, det är en halv mm av en tand. Men ändå, så himla sött. Och sötast av allt är när Lovis ska försöka se den. Freja skrattar och vänder på huvudet i tron att Lovis busar, Lovis sätter sina små söta händer om kinderna på Freja och försöker öppna munnen. När det inte går tittar hon kärleksfullt på sin lillasyster och säger "men busunge, storasyster vill se!" ♥ ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0