1:a advent...
Åh, detta är nog en av de dagarna på året som jag tycker allra bäst om. Det är så mycket förväntan vid denna dagen, både inför idag men också för att idag är startskottet på vad som komma skall - nedräkning till julafton. Så länge jag kan minnas har jag älskat första advent, att titta in genom alla fönster och se ljuset som lyser...
Jag har nog lyckats föra över lite av min passion på Lovis, för bland det första hon sa imorse, med tindrande ögon, var "åh, kom mamma, vi måste tända det första ljuset" Så nu har vi ätit frukost, med det första ljuset tänt...♥
Men trots allt mys, och all härlig stämning som infunnit sig innanför våra fyra väggar, kan jag inte låta bli att känna mig lite ledsen för alla runtom som har det svårt. Just nu tycker jag det är så mycket elände, dels blan bekanta men också som man hör runt om - bekantas bekanta och sådär. Vet inte om det är för att vi själva lever med mer eller mindre ständig saknar, men jag tänker så otroligt mycket på alla andra, som går igenom jobbiga perioder just nu. Både dem jag själv känner men också andra, som man hör eller läser om. Tänk vad man kan breöras av andras öden!
Jag har nog lyckats föra över lite av min passion på Lovis, för bland det första hon sa imorse, med tindrande ögon, var "åh, kom mamma, vi måste tända det första ljuset" Så nu har vi ätit frukost, med det första ljuset tänt...♥
Men trots allt mys, och all härlig stämning som infunnit sig innanför våra fyra väggar, kan jag inte låta bli att känna mig lite ledsen för alla runtom som har det svårt. Just nu tycker jag det är så mycket elände, dels blan bekanta men också som man hör runt om - bekantas bekanta och sådär. Vet inte om det är för att vi själva lever med mer eller mindre ständig saknar, men jag tänker så otroligt mycket på alla andra, som går igenom jobbiga perioder just nu. Både dem jag själv känner men också andra, som man hör eller läser om. Tänk vad man kan breöras av andras öden!
Kommentarer
Trackback
